Non-stopveckor?

Jag kan börja med att besvara Singis fråga: fram till i går hade vi tre hundar... Mamma åkte in till stan i går morse och avlivade Ellen, vår äldsta hund. Hon var 16 år. Hon verkade inte ha ont, men svansen var förlamad och bakbenen ostadiga, hon var döv och vi tror också att synen började försämras. Lite av livsgnistan började försvinna och man tyckte mest synd om henne. Hon förtjänade att få somna lugnt och fridfullt och inte plågas av värre krämpor än de hon redan hade. Men ändå så har hon varit med så länge jag kan minnas... Det blev lite lättare när jag redan egentligen visste att det snart skulle hända, samtidigt är jag glad att jag inte visste i onsdags kväll att jag såg henne för sista gången. Det är skönt att veta att hon slapp lida. R.I.P, Ellen.

I söndags firade jag min fars födelsedag med släkten och så var det plötsligt skola igen. Vissa saker har jag hamnat efter i känns det som, och det gäller att ta igen det innan italienarna kommer nästa tisdag. Nästa vecka ska jag vara i skolan lördag och söndag också, rigga scenografi och fixa rekvisita inför musikalens intensivvecka. Känns skrämmande att jag kommande veckor har detta framför mig: Rigga musikal 12-13 april, intensivvecka-aktiviteter 14-15, 15 på eftermiddagen- morgonen 22 ITALIENARE, 25-27 DÅM, 28 nationella prov i Engelska- skrivdelen... Samtidigt så har jag den 21 inlämning av en psygologisk undersökning till Tonåspsykologin och den 29 måste jag ha läst ut min klassiker till svenskalektionerna och skrivit en recension på den (Jag läser Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige och har väl ca 450 sidor kvar... Jag får skylla mig själv, det var jag som valde bok.)... Men sen är det en behaglig långhelg då jag antingen åker på Taizémöte i Vadstena eller är hemma och vilar upp mig inför terminens slutspurt. Hoppas att jag verkligen klarar av allt detta!

I onsdags fyllde min lillasyster 15. Jag överraskade henne genom att gömma mig under ett bord i hennes skola och krypa fram med ett paket när hon kom. Så sjöng hela klassen... Nog blev hon förvånad alltid! Jag tillbringade dagen på kära gamla Maggan innan jag gav mig av till min egen skola för utvecklingssamtal och scenografilektion- hela dagen var ägnad åt utvecklingssamtal (utom för oss scenografer då). Kanske borde jag ha pluggat, men naturligtvis sköt jag upp det. SMART!

Nytt bud om Kina: Kineserna kommer 2-9 juli istället för 3-10 juli. Andra gången de ändrar sig... Ett gäng elever åkte till Kina i dag och när de kommer hem om sådär en två och en halv vecka så vet Lasse som håller i Kinakontakterna förhoppningsvis hur många kineser som kommer i sommar. Och därmed även hur många svenska elever som får åka... Jag tror nästan säkert att jag får, men jag vill inte ta ut segern i förskott och nu är det oliiiidligt spännande...

Jaja, I think I'd better read my book... Så kanske jag kan slappa LITE i helgen i alla fall för att hinna med mina två-tre non-stop veckor då jag troligen kommer att hålla igång konstant.... HJÄLP!

Ha det underbart och kommentera!
/ Karro

Kommentarer
Postat av: Singoalla Tiroler

Hej, vad sorgligt med din hund. Det maste ha kannts jobbigt for efter sa lang tid maste hon verkligen varit en del av familjen. Hoppas att du kanner dig battre snart och bara kommer ihag de fina minnena. Det later som att det blir mycket stress under den kommande tiden men ta det lugnt, det brukar ga bra och efterat kommer det kannas som att det ju inte var nagonting. Du fixar det saklart, lycka till och ta hand om dig.

2008-04-05 @ 08:17:49
Postat av: Anneli

Jag tycker att du ALLTID verkar hålla igång konstant. :) Gå inte in i väggen bara!

2008-04-08 @ 16:50:32
URL: http://sofiedal.spaces.live.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0