Sigtunaa!
Sen jag kom hit i fredags har jag nog inte ångrat en sekund att jag åkte. Till skillnad från andra gånger man varit "ungdomsrepresentant" i ett sammanhang så kändes det verkligen att de vuxna var intresserade av att höra vad man tyckte och tog till sig det man sa. Inte för att de är döva annars, men man var liksom inte någon som vara där bara för syns skull utan man kände att man verkligen kunde påverka. De ville verkligen höra vad jag och de fyra-fem andra (fem om man räknar in vår handläggare för globala påverkansfrågor som jobbar på förbundskansliet och var med och arrangerade) trodde på för idéer för attengagera fler i globala och internationella frågor.
Och i fredags kväll var det en så fantastiskt inspirerande föreläsning! Det var Mogen, präst i Gunnersbyn mellan Haparanda och Jokkmokk där det kan vara upp till sex mil mellan husen, som talade om hur de gjort för att få sin församling att fungera. Jag liksom lyste framåt slutet för att det var så fantastiskt att höra om hur en rättvisemärkt hörna blev en världsbutik och insamlingsbössa vandrade från by till by... Honom gillar vi!
Nu borde jag nog ta ett uppehåll i skrivandet och gå och packa ELLER hitta Ella och prata om ungefär när vi åker härifrån, för hem måste jag ju trots allt.
Krraam och heja Lotten och ni andra som kommenterar! *myyys!*/ Karolin
Och i fredags kväll var det en så fantastiskt inspirerande föreläsning! Det var Mogen, präst i Gunnersbyn mellan Haparanda och Jokkmokk där det kan vara upp till sex mil mellan husen, som talade om hur de gjort för att få sin församling att fungera. Jag liksom lyste framåt slutet för att det var så fantastiskt att höra om hur en rättvisemärkt hörna blev en världsbutik och insamlingsbössa vandrade från by till by... Honom gillar vi!
Nu borde jag nog ta ett uppehåll i skrivandet och gå och packa ELLER hitta Ella och prata om ungefär när vi åker härifrån, för hem måste jag ju trots allt.
Krraam och heja Lotten och ni andra som kommenterar! *myyys!*/ Karolin
Samarbete.
En diskussion om samarbete på lektionen i Internationella relationer slutade faktiskt lite oväntat. Hela klassen minus en fick plats på två stolar... 19 pers. Det gjorde vi bra! Hoppas att läraren verkligen bjuder på fika nästa gång...
I onsdags hade jag min teaterlektion och stannade sen för att titta på lite improvisationer av teatereleverna. Varför får inte vi göra något roligt på öppet hus? För att vi är "halvesteter"? För att IK i sin originalform inte existerar årgången efter oss? Jag vill också improvisera inför folk! Vi läser egentligen typ 350 av 450 av teater-esteternas inriktning (då tog jag bort "Arbetsmiljö och säkerhet" och "Nutida konst"). Sen i går så tror jag att jag lyckades räkna så pass mycket att jag klarar mig bra på provet på måndag även om jag inte är i kapp (vi delade upp provet i två delar). Hade dock lite svårt att koncentrera mig...
I morse på fotolektionen var jag nog riktigt borta. Det hade i alla fall blivit bilder på filmen jag och Jessica knäppte upp i måndags, även om bländarinstälningen kanske var lite fucked up i förhållande till slutartiden. Ska börja kopiera upp bilder på måndag, men jag kan inte välja vilken! Vi skulle spegla rörelse och jag har en bild tagen på för långt avstånd som annars skulle blivit jättefin (en dansare som snurrar runt) och en som kanske kan bli häftig där den ena dansaren syns i båda speglarna. Plus ett antal andra... Jag älskar verkligen att fota!
Nu i helgen ska jag till Sigtuna på konferens om engagemang. Jag vet inte riktigt hur pepp jag egentligen är, men om inte annat så får jag en gratis helg borta. Min ryggsäckus gigantus står inlåst hos elevassistenten och jag borde gå och hämta den snart. Och kolla om cafeterian är öppen, jag är jättehungrig, och sen gå på toa. Jag ska nog göra allt detta när som helst, nu när jag skrivit ut busstider och allt det andra. För snart ser jag ubåtar...
Nu går jag. Punkt slut. Och KOMMENTERA.
Kram/ Karolin
I onsdags hade jag min teaterlektion och stannade sen för att titta på lite improvisationer av teatereleverna. Varför får inte vi göra något roligt på öppet hus? För att vi är "halvesteter"? För att IK i sin originalform inte existerar årgången efter oss? Jag vill också improvisera inför folk! Vi läser egentligen typ 350 av 450 av teater-esteternas inriktning (då tog jag bort "Arbetsmiljö och säkerhet" och "Nutida konst"). Sen i går så tror jag att jag lyckades räkna så pass mycket att jag klarar mig bra på provet på måndag även om jag inte är i kapp (vi delade upp provet i två delar). Hade dock lite svårt att koncentrera mig...
I morse på fotolektionen var jag nog riktigt borta. Det hade i alla fall blivit bilder på filmen jag och Jessica knäppte upp i måndags, även om bländarinstälningen kanske var lite fucked up i förhållande till slutartiden. Ska börja kopiera upp bilder på måndag, men jag kan inte välja vilken! Vi skulle spegla rörelse och jag har en bild tagen på för långt avstånd som annars skulle blivit jättefin (en dansare som snurrar runt) och en som kanske kan bli häftig där den ena dansaren syns i båda speglarna. Plus ett antal andra... Jag älskar verkligen att fota!
Nu i helgen ska jag till Sigtuna på konferens om engagemang. Jag vet inte riktigt hur pepp jag egentligen är, men om inte annat så får jag en gratis helg borta. Min ryggsäckus gigantus står inlåst hos elevassistenten och jag borde gå och hämta den snart. Och kolla om cafeterian är öppen, jag är jättehungrig, och sen gå på toa. Jag ska nog göra allt detta när som helst, nu när jag skrivit ut busstider och allt det andra. För snart ser jag ubåtar...
Nu går jag. Punkt slut. Och KOMMENTERA.
Kram/ Karolin
Gunde!
I lördags hade vi chokladföreningsmöte i teatersalen i skolan. Det är nog mitt favoritrum på hela skolan; högt i tak, draperier och en ridå (även om de förstnämnda är 20 år gamla och rivs sönder av tyngden från smuts och damm, nya är på väg och tur det för alla astmatiker!), rekvisita... Klättrade upp i den höga ställningen som nog är tänkt för att kunna nå upp till ljus och draperier, bara det att den står på hjul och är jättevinglig... Nu har jag i alla fall varit där uppe!
I övrigt snackade vi en massa skit och åt galet mycket choklad, det var jättemysigt. Vi skulle egentligen ha varit i IK:s uppehållsrum men larmpluppen funkade inte, som tur var fanns en teatertrea där (klockan två en lördagseftermiddag?) som hade plupp till A-huset och teatersalen och släppte in oss där. Jag undrar om någon såg i går att vi låst dörren med ett snöre och om chokladmoussen i papperskorgen (som nog kunde se ut som något annat) började lukta. Vi satt i teatersalen i ca 4,5 timmar innan vi glada och chokladmätta begav oss hemåt vid halv sju.
I söndags blev jag kär i Gunde. Gunde är en lite petit brabancon, en hundras som ser ut lite som en griffon. Nästa gång vi skaffar ny hund så måste det bara bli en sån. Han var så SÖT! Liten hund med underbett, intryckt nos och världens attityd, liten men ändå en riktig hund. Han bodde hos en inom handbollen ute i Långhundra och vi svängde förbi där på vägen till mormor där vi skulle fira fars dag, hon hade tydligen glömt någon sjal. Jag är störtkär i GUNDE. Bara namnet är ju bäst!
Jag har fått mitt körkortstillstånd! Bara att tuta och köra. Kan dock inte starta bilen ordentligt än... Blandade ihop gas och koppling, tre ton avgaser vrålar ut ur avgasröret och mamma vrålar SLÄPP GASEN! Dessutom är det snorhalt ute. Men nånstans börjar man väl...
I går skämdes nog minlärare lite grann över att hon missat mig när hon frågade efter guider till öppet hus. Hon lovade att jag stod överst på reservlistan och att de hämtar mig från teaterlektionen om de behöver mig i morgon och från mattestugan på torsdag om de saknar någon då. Kändes genast lite bättre, och hon var verkligen ledsen.
Och både i går och i dag har jag räknat jättebra på mattelektionerna! Det hjälpte att morra åt läraren för sen typ släppte det tror jag. Snart kanske jag rentav kommer ikapp.
Och herregud vad det känns som att folk gnäller. Över kyla, skolarbete, för lågt studiebidrag, för lite sömn... Sverige känns som ett enda stort gnällbälte och jag vill inte vara sån.
Förresten- anledningen till att förra inlägget hade "rese-wannabe" i titeln... Jag sitter så mycket och drömmer mig ut i världen. Jag har startat ett konot på mintur.se och tänkte skriva lite om Genève där och så. Jag vill vara volontär och göra saker utomlands som man kan när man är kalr med gymnasiet och har fyllt 18. Och jag har ca 320 dagar kvar som sjuttonåring och halva gymnasiet...
Nu ska jag göra något annat. Vad vet jag inte. Kanske till och med räkna lite matte?
Kommenteeera, mina vänner, kommenteeera!/
Karolin
I övrigt snackade vi en massa skit och åt galet mycket choklad, det var jättemysigt. Vi skulle egentligen ha varit i IK:s uppehållsrum men larmpluppen funkade inte, som tur var fanns en teatertrea där (klockan två en lördagseftermiddag?) som hade plupp till A-huset och teatersalen och släppte in oss där. Jag undrar om någon såg i går att vi låst dörren med ett snöre och om chokladmoussen i papperskorgen (som nog kunde se ut som något annat) började lukta. Vi satt i teatersalen i ca 4,5 timmar innan vi glada och chokladmätta begav oss hemåt vid halv sju.
I söndags blev jag kär i Gunde. Gunde är en lite petit brabancon, en hundras som ser ut lite som en griffon. Nästa gång vi skaffar ny hund så måste det bara bli en sån. Han var så SÖT! Liten hund med underbett, intryckt nos och världens attityd, liten men ändå en riktig hund. Han bodde hos en inom handbollen ute i Långhundra och vi svängde förbi där på vägen till mormor där vi skulle fira fars dag, hon hade tydligen glömt någon sjal. Jag är störtkär i GUNDE. Bara namnet är ju bäst!
Jag har fått mitt körkortstillstånd! Bara att tuta och köra. Kan dock inte starta bilen ordentligt än... Blandade ihop gas och koppling, tre ton avgaser vrålar ut ur avgasröret och mamma vrålar SLÄPP GASEN! Dessutom är det snorhalt ute. Men nånstans börjar man väl...
I går skämdes nog minlärare lite grann över att hon missat mig när hon frågade efter guider till öppet hus. Hon lovade att jag stod överst på reservlistan och att de hämtar mig från teaterlektionen om de behöver mig i morgon och från mattestugan på torsdag om de saknar någon då. Kändes genast lite bättre, och hon var verkligen ledsen.
Och både i går och i dag har jag räknat jättebra på mattelektionerna! Det hjälpte att morra åt läraren för sen typ släppte det tror jag. Snart kanske jag rentav kommer ikapp.
Och herregud vad det känns som att folk gnäller. Över kyla, skolarbete, för lågt studiebidrag, för lite sömn... Sverige känns som ett enda stort gnällbälte och jag vill inte vara sån.
Förresten- anledningen till att förra inlägget hade "rese-wannabe" i titeln... Jag sitter så mycket och drömmer mig ut i världen. Jag har startat ett konot på mintur.se och tänkte skriva lite om Genève där och så. Jag vill vara volontär och göra saker utomlands som man kan när man är kalr med gymnasiet och har fyllt 18. Och jag har ca 320 dagar kvar som sjuttonåring och halva gymnasiet...
Nu ska jag göra något annat. Vad vet jag inte. Kanske till och med räkna lite matte?
Kommenteeera, mina vänner, kommenteeera!/
Karolin
En typisk rese-wannabe.
Senare i onsdag skrev jag upp mig på 100-poängskursen Scenografi, mask och kostym som är anknuten till musikalen. Nu får jag vara med lite i musikalgrejerna alla fall, samtidigt som jag får ännu mer "överkurspoäng" (jag samlar, just nu ligger jag på 2700 i studieplanen och bara 2500 behövs för slutbetyg). Och förhoppningsvis slutar snart min gnäll-över-att-inte-ha-kommit-med-i-musikalen-period innan de omkring mig får skavsår i öronen.
I torsdags lämnade jag in ett 8 sidor långt arbete i Kultur- och idéhistoria som tagit mig säkert 10 timmar att skriva fördelat på måndag, tisdag och onsdag kväll. Det kändes som om jag skrivit en disputation eller nåt och just nu är jag lite besatt av att jag är klar. Samtidigt är jag så stressad över vad betyget kommer att bli. Jag har sån betygspress på mig själv just nu och har så svårt att bli nöjd och det är så skitjobbigt. Hjälp!
I fredags fick vi reda på att vi ska få 30 min extra matte varje vecka eftersom bara en enda i hela klassen är på rätt ställe och inte en chans i världen finns att vi klarar kursen i det här tempot. Det kanske är fler än jag som inte fattar vad läraren säger... På onsdag och torsdag är det öppet hus i skolan, på onsdag ska vi bara ha teater och på torsdag obligatorisk mattestuga för hela klassen med lärarhjälp. Och inte av den läraren vi brukar ha. Det kan bli lyckat...
Några får gå ifrån mattestugan för att guida niorna runt och det vill jag verkligen göra. Men läraren såg inte min uppsträckta hand utan hörde bara de som skrek ut namnet på sig själva och en kompis. Jag vill ju så förtvivlat gärna guida för jag tykcer att sånt är så himla kul och jag har längtat efter att få det tillfället. Vilken löjlig grej att längta efter!
Jag hade skrivit mycket längre än så här men inlägget blev inte sparat på nåt skumt sätt och mamma vill ha datorn, så jag får skriva mer sen. Fan vad irriterande!
Kommentera.
/K
I torsdags lämnade jag in ett 8 sidor långt arbete i Kultur- och idéhistoria som tagit mig säkert 10 timmar att skriva fördelat på måndag, tisdag och onsdag kväll. Det kändes som om jag skrivit en disputation eller nåt och just nu är jag lite besatt av att jag är klar. Samtidigt är jag så stressad över vad betyget kommer att bli. Jag har sån betygspress på mig själv just nu och har så svårt att bli nöjd och det är så skitjobbigt. Hjälp!
I fredags fick vi reda på att vi ska få 30 min extra matte varje vecka eftersom bara en enda i hela klassen är på rätt ställe och inte en chans i världen finns att vi klarar kursen i det här tempot. Det kanske är fler än jag som inte fattar vad läraren säger... På onsdag och torsdag är det öppet hus i skolan, på onsdag ska vi bara ha teater och på torsdag obligatorisk mattestuga för hela klassen med lärarhjälp. Och inte av den läraren vi brukar ha. Det kan bli lyckat...
Några får gå ifrån mattestugan för att guida niorna runt och det vill jag verkligen göra. Men läraren såg inte min uppsträckta hand utan hörde bara de som skrek ut namnet på sig själva och en kompis. Jag vill ju så förtvivlat gärna guida för jag tykcer att sånt är så himla kul och jag har längtat efter att få det tillfället. Vilken löjlig grej att längta efter!
Jag hade skrivit mycket längre än så här men inlägget blev inte sparat på nåt skumt sätt och mamma vill ha datorn, så jag får skriva mer sen. Fan vad irriterande!
Kommentera.
/K
Blasch.
Lovet är slut och jag i skolan. Jag klarade dock ett helt mattetal direkt utan hjälp vilket jag inte lyckats med på veckor. Har gnällt lite på läraren också och det hjälpte lite att jag insåg att somliga ligger 50 tal efter mig och jag bara ett par veckor efter planeringen. Nu till engelskan.
Prassel i lövhögen!
I torsdags var jag hos mormor och morfar med mamma och Malin :). Större delen av tiden tillbringade jag i trädgården med att kratta LÖV. Den där gräsmattan är sjukt stor och väldigt duktig på att bli extremt lövig och morfar hade ont i ryggen så jag krattade i minst två timmar tror jag. Jag krattade ihop det mesta till en enda stor lövhög där jag sedan bad att de skulle ta kort på mig som jag kunde skicka till italienaren jag bodde hos för att visa bilder på svensk höst. Jag låg och stod i lövhögen och blev attackerad av hundar stup i kvarten som tänkte att "YES! LEKA!HON VILL LEKA MED OSS!"... Några bra bilder blev det i alla fall som jag ska maila när jag ids.
I går har pendlade jag på riktigt... Först lyckades jag få åka ut till Skutan i en timme innan jag med reflexväst gick in till Knivsta igen för att ta tåget till Uppsala. Gjorde ett stålmannenbyte genom att gå in på tågtoaletten och byta om till min Pluto-kostym, för det var på klassfest jag skulle, maskerad. Väl inne i Uppsala så visste jag inte ifall jag skulle försöka ta mig hem efter att sista bussen hade gått, så för att vara säker på att hitta hem igen så gick jag ut till festlokalen i Gränby... Lite av en nära-döden-upplevelse som tog ca 50 min, och då gick jag fel några gånger. Klassfesten var livad, även om jag märkte att konceptet "bara klassen" brutits kraftigt och jag inte kände igen hälften av folket som var där... Trevligt med nytt folk dock!
Några timmar senare framåt kvart över tolv gick jag och fyra andra för att ta bussen hem igen. Det är bra med nattrafik även om sista bussarna går alldeles för tidigt! Seriöst, sista bussen skulle gå kvart i ett... Hanna hade sagt till sin mamma att hon skulle ta en taxi hem men åkte först buss med oss, men sen hade den sista femman gått så det blev taxi i alla fall med två tjejer som skulle till Stenhagen. Jag tog bussen som gick kvart i ett, det är bra med bussar men det suger att den ena går kvart i ett och den andra tjugo över två... Mycket valalternativ liksom. Sen gick jag ut till Skutan igen och tittade på några filmer... Vid halv sex på morgonen ungefär så gick jag på promenad ut på kyrkogården som är så vackert upplyst med alla ljus ljust den här natten på året. Vad jag dock inte väntade mig var att två andra också skulle komma dit! Två unga tjejer kom dit i bil och traskade runt på kyrkogården en stund. Efter ett tag gick jag därifrån innan dem och jag klurar fortfarande över att fler än jag gick till den kyrkogården kvart i sex i morse. Normal tid att gå dit?
Vid sju i morse gick vi och la oss. Fast nästan ingen sov... Ett par stycken hade gått och lagt sig betydligt tidigare på andra ställen men vi typ snackade i stället fast jag fick lite panik vid tanken på hur trött jag var. Jag skyllde på stackars Linda... Sen åkte vi hem i alla fall och jag försov mig, hade tänkt kolla på när ett par kompisar ställde ut konst i Hälsohuset men vakande 45 min innan det skulle sluta. BLÄ!
Nu ska jag äta mat, vill de.
KOMMENTERA!
Kram!/ Karolin
I går har pendlade jag på riktigt... Först lyckades jag få åka ut till Skutan i en timme innan jag med reflexväst gick in till Knivsta igen för att ta tåget till Uppsala. Gjorde ett stålmannenbyte genom att gå in på tågtoaletten och byta om till min Pluto-kostym, för det var på klassfest jag skulle, maskerad. Väl inne i Uppsala så visste jag inte ifall jag skulle försöka ta mig hem efter att sista bussen hade gått, så för att vara säker på att hitta hem igen så gick jag ut till festlokalen i Gränby... Lite av en nära-döden-upplevelse som tog ca 50 min, och då gick jag fel några gånger. Klassfesten var livad, även om jag märkte att konceptet "bara klassen" brutits kraftigt och jag inte kände igen hälften av folket som var där... Trevligt med nytt folk dock!
Några timmar senare framåt kvart över tolv gick jag och fyra andra för att ta bussen hem igen. Det är bra med nattrafik även om sista bussarna går alldeles för tidigt! Seriöst, sista bussen skulle gå kvart i ett... Hanna hade sagt till sin mamma att hon skulle ta en taxi hem men åkte först buss med oss, men sen hade den sista femman gått så det blev taxi i alla fall med två tjejer som skulle till Stenhagen. Jag tog bussen som gick kvart i ett, det är bra med bussar men det suger att den ena går kvart i ett och den andra tjugo över två... Mycket valalternativ liksom. Sen gick jag ut till Skutan igen och tittade på några filmer... Vid halv sex på morgonen ungefär så gick jag på promenad ut på kyrkogården som är så vackert upplyst med alla ljus ljust den här natten på året. Vad jag dock inte väntade mig var att två andra också skulle komma dit! Två unga tjejer kom dit i bil och traskade runt på kyrkogården en stund. Efter ett tag gick jag därifrån innan dem och jag klurar fortfarande över att fler än jag gick till den kyrkogården kvart i sex i morse. Normal tid att gå dit?
Vid sju i morse gick vi och la oss. Fast nästan ingen sov... Ett par stycken hade gått och lagt sig betydligt tidigare på andra ställen men vi typ snackade i stället fast jag fick lite panik vid tanken på hur trött jag var. Jag skyllde på stackars Linda... Sen åkte vi hem i alla fall och jag försov mig, hade tänkt kolla på när ett par kompisar ställde ut konst i Hälsohuset men vakande 45 min innan det skulle sluta. BLÄ!
Nu ska jag äta mat, vill de.
KOMMENTERA!
Kram!/ Karolin
