Karros vardagstankar

Dags att hinna börja blogga igen känner jag. Har haft abstinens som fan, och nu börjar jag nog hinna igen. Har bara svenskan, franskan och matten kvar att beta av innan jag är helt KLAR med skolan. Och i morgon är det två veckor kvar till studenten. Hjäälp, vad tiden går fort!

Jag har typ en framtid nu i alla fall! Jag har blivit erbjuden en volontärplats i Storbritannien som jag har tackat ja till. Jag ska jobba på ett gruppboende för folk med Downs syndrom, Aspbergers, Autism och Prader-Willis syndrom. Det ligger i en yttepytteliten by på den engelska landsbygden, ungefär mellan Nottingham och Leicester. Jag ska vara social med de boende och hjälpa dem att klara av sin vardag. Jag tror att jag kommer lära mig massor! Pratade i telefon med en som jobbar där ikväll och det verkar helt underbart, precis som tjejen jag pratade med. Hon kom själv dit som volontär och blev kvar för att hon trivdes så bra. Jag får eget rum med badrum och, verkar det som, ett eget litet kök (som jag kanske får dela med någon). Jag är GLAD!

Mer någon anna gång, dags för mys med familjen.
/Karolin

Hej Sverige!

Ja, framtiden. Vad består mitt liv av efter 5 juni? I helgen var jag på intervju och information för volontäråret utomlands. Jag siktade på att åka till Polen i 10-12 månader och jobba med barn. Den var en trevlig dag men en dag av intensivt tankesnurr. De som intervjuades i år var typ 11 som ville till Storbritannien, 4 som ville till Tyskland och så jag som ville till Polen (jag och tyskarna blev intervjuade samma dag). Men det där med just Polen kanske inte funkar för mig fick jag reda på. För det första tar den polska partnerorganisationen bara emot typ 7-10 volontärer utifrån varje år och sVerige har aldrig skickat dit. Volontärerna bor ofta långt ifrån varandra, har dålig handledning och jobbar på extremt tuffa projekt med hemlösa och fattiga. Jag vet inte (och inte Anna som intervjuade heller) om det skulle vara en så bra idé att sätta mig på ett sånt projekt. I Ungern, mitt andrahandsval, tycks situationen vara densamma. Däremot tyckte hon att Tjeckien verkade bra...
Jag vet inte. Jag får inte snöa in mig på Polen och låta allt hänga på det. Jag vill verkligen ut på det här året! Men jag vill lära mig ett hyfsat stort språk, ha roligt och få erfarenheter. Lära känna ett nytt land ordentligt. Vad har du för fördomar om Tjeckien, Karolin?

Fastan börjar idag och Karro HAR skrivit fastelöften som ska hålla åtminstone till Kina. Mer om dem senare.

/Sjung om studentens lyckliga dar....

Jag lever här borta! Jag har haft ett enormt sug efter att blogga sen sist jag gjorde det, så nu gör jag faktiskt det. Fastän jag har annat att göra. Civil olydnad?

Det är verkligen någon sorts förbannelse som vilar över den elektriska apparatur som kommer innanför vårt hus väggar. Här är några av de grejer som inte funkar eller bara är allmänt dysfunktionella:
- Båda de bärbara datorerna
- Den här datorn (efter 6-7 år vill den gå i pension)
- Playstation-2 konsollen.
- Klippmaskinen (som jag klipper pappa med)
- Fjärrkontrollen (vi fattar inte hur vi ska installera om kanalerna)
- Tvättmaskinen (har varit trasigt flera år. Kan ej centrifugera)
- Lampan i kylskåpet
- Lampan över diskbänken (ingen fattar vad som är fel med den)
- Vägglampan i hallen (varför tar vi inte helt enkelt ner den?)
Torktumlaren har aldrig funkat. Vi fick den när morbror ed familj flyttade. Någon skruv saknas, ingen har orkat ta reda på var man skaffar en. Vi borde väl slänga ut hela maskineriet, den tar en himla plats...

Men jag ser ljuset i tunneln! I eftermiddag ska vi förhoppningsvis köpa en ny stationär dator. Hör ni inte änglakören på avstånd? Kanske vi äntligen får en dator igen med fungerande cd-rom-enhet, som klarar av att installera flash, som det tar mindre än 5 minuter att få igång internet på... Det värsta är att vi kanske blir förbjudna att installera The Sims på den. THe Sims 2 skulle ändå inte gå för vi har tappat bort installationskoden, men The Sims TRE kommer ju ut nu. Kasnke skulle vi kunna behålla denna dator som The Sims-dator, men frågan är om vi skulle kunna installera det på den. Återstår att se. De andra är i stan nu för att se om de ska köpa en dator. Men lite nostalgisk är man ju över den här trots allt!

I morgon ska jag redovisa mitt projektarbete genom en utställning om Etiopien. Den ska stå uppe på bibblan under måndag-freda nästa vecka. Varmt välkomna! Den borde jag gå och jobba med nu, och det ska jag också. Nu när bloggtystnaden och lite av abstinensen är bruten.

/Abstinensbesvären lindrade 

Läget är ungefär detsamma som när förra inlägget skrevs. Två engelskauppgifter har dock blivit gjorda, bara för att en tredje skulle dimpa ner i inkorgen med deadline till 17 december. Samma dag som vi har inlämning på två andra uppgifter. Har två försenade uppgifter ochh ett prov som jag verkligen borde plugga till, x antal sidor matte att räkna och en labbrapport och ett religionsarbete jag borde börja skriva. Jag drunknar!

Sen har jag börjat leta lite volontärgrejer jag kanske skulle kunna åka med från kyrkans håll. Fattar nästan ingenting, och då inte bara för att sidan till den ungerska partnerorganisationen inte fungerade och att den polska sidan bara verkar finnas på just polska. Vad ska man betala, schablonbelopp hit och egeninstats dit. Vem fixar vad, hur mycket språk måste man kunna, får man se på projekten innan man söker? Allt är en djungel! Skulle vilja jobba några veckor i Norge nästa sommar så att jag har råd med allt, men hur fixar man då jobb där? Vad kan man få för jobb som ung, outbildad svenska egentligen? 

I lördags klarade vi av en helg helgs möte på 5-6 timmar- bra jobbat Diskus! Sen åt vi middag på restaurang och hade glöggmys hemma hos Tette och Gustav och avtackade Jonas. Ankan som är mammaledig (det är henne Tette vikarierar för fram till januari 2010) kom förbi med lilla Alfred, 5 månader. Han och jag gick husesyn och hade så trevligt så, han var så himla söt! Jag tror vi får försöka avtacka folk lite oftare så att jag får träffa Alfred och Ankan lite mer... 

Igår firade vi brorsans 13-årsdag med släkten också, vi slog fast att något är sjukt med vårat hus. Alla tekniska prylar tycks dö! Brorsan fick ett Guitar Hero i tisdags och det går jättesegt på vårat playstation, därför fick vi prova att koppla in kusinernas playstation i stället. Men ingenting tycktes funka alls längre på någon av konsollerna, inte ens att prova med helt andra spel. Det är något med vårat hus som får elektrisk apparatur ur balans...

Nu ska jag faktiskt plugga som en annan duktig student.
/ K  

Jag är så trött och sur och less på saker. Jag skulle kunna starta öppen mottagning för optimister i mitt eget kök och de skulle gå därifrån som diplomerade pessimister inom en kvart. Kan det vara en karriär?
Jag har blivit så sjukt skoltrött! Jag har aldrig känt så här förut, aldrig känt mig så obenägen att få saker gjorda. Jag har ogjorda uppgifter i typ alla ämnen och jag vill bara gråta för jag ORKAR INTE göra något åt dem. Jag brukar tycka om att gå i skolan när man räknar ihop gott och ont, men nu vill jag bara lägga mig ner och skrika "JAG VILL INTE!". Allt bara klumpar ihop sig i en jävla röra och det enda jag vill göra är äta, sova, slappa och hålla på med Svenska Kyrkans Unga. Men inte ens där lyckas jag göra något vettigt...

Och MITT I ALLT DETTA är det snart jul och snart också ett halvå kvar till studenten! Vad ska hända med mig efter det? Ingen aning! De storslagna planerna kanske riskerar att bli ingenting och jag orkar knappt tänka på det samtidigt som jag vill engagera mig men inte orkar. Har väl 13 kilo kataloger och broschyrer att gå igenom ungefär, får väl bli på jullovet om jag ids. Men samtidigt kommer information och material från alla håll; broschyrer, böcker, häften... Om jag hade en hel vecka då jag bara läste kanske jag skulle hinna läsa igenom nästan allt. Men så fort jag ser en bok känner jag mig så matt...
Dagens I-landsproblem: Skoltrötthet och depression, och beroendet av en blogg man inte borde skriva i utan göra det man ska i stället.
Godnatt
/Förste pessimist

Gud, vad jag har saknat att skriva här! En månad utan bloggande! Det var inte meningen, men med Etiopienresa och allt så blev det så. Min underbara Singi följde med mig ner och vi hade en fantastisk vecka. Över 660 bilder kom jag hem med på min nya älskade kamera och tusen gånger fler intryck. Jag ska inte ens börja skriva om det nu, för då blir jag kvar här hela förmiddagen och det hade jag inte tänkt mig. Det får komma portionsvis lite senare!

I helgen var det 27-timmars! Team "Don't do dope, do dop", Bälinges tolkning av årstemat "Med dopet som grund"... Jag lyckades hålla mig vaken hela lägret med resultatet att skumma bilder började segla förbi mina ögon efter sådär 30 timmar utan sömn... Skulle jag SOVA på ett 27-timmars? Temat på maskeraden var superhjältar och jag lufsade omkring utklädd till självaste tomtefar- om inte han är en superhjälte så vet jag inte vem som är det. Så där gick jag omkring och blev poppis delvis genom att jag delade ut pepparkakor och skumtomtar... Jouni, årets inspiratör, var så himla bra. Han pratade om sina år av drogmissbruk, fängelse och sedan alkoholism. Han var verkligen bra! Och alla funkisar fick hans skiva, gissa vem som ska mysa med lite varm choklad någon dag och lyssna på den...

På bussen hem lyckades jag få låna bussens slaf där busschaufförerna brukar sova om de behöver :D Så där inne låg jag och trynade ett par timmar på vägen från Undersvik till Uppsala... Det måste jag göra om ifall jag blir förpassad till stiftsbussen fler gånger! Lite klaustrofobiskt var det i den där luckan och aningen likt en gravkista skulle kanske vissa säga, särskilt varmt var det inte heller men för mig var det skönt... Sen bankade någon hysteriskt på luckan när vi var framme i Uppsala och det var dags att kliva av. Efter lite snurrande på stadens bussar i snöstormen kom jag fram till Gottsunda och kusinens 19-årskalas med släkten. Jag var helt slut...

Min mobil är död! Efter nästan ett och ett halvt års förhållande verkar den nu ha dragit sina sista elektroniska andetag och somnat in för gott. Igår när jag kom hem lyckades jag nämligen på något sätt tappa den i snön utanför garaget, och där fick den ligga några timmar innan jag märkte att den var borta. Vid tiotiden hittade pappa den och då var båda displayerna helt förstörda i olika färger, jag undrar om någon kört över den eller trampat på den också för den såg lite krossad ut.
Min älskade telefon! Jag har fått låna syrrans mobil så länge, söta syster. Så mitt kort finns i den nu så att jag ska ha en mobil för jag behöver verkligen en som jag far omkring. Jag är ju så uppbokad hela tiden och behöver kunna ha telefonkontakt med dem hemma och också kunna läsa sms som skickas av tex. de andra i Diskus. Alla mina telefonnummer fanns ju på kortet, men nu är hela min kalender borta... Alla möten, alla prov och deadlines, alla läger och födelsedagar är puts väck om de inte står i familjens kalender och där står inte mycket. Jag vet att jag har sagt flera gånger att mitt liv skulle bli rätt mycket kaos om något hände min mobil och nu har det hänt. Bäst att jag räddar allt det viktigaste från stationära datorn hemma innan också alla bilder från mina resor försvinner. Då skulle jag storböla! Nu måste jag köpa en ny mobil också, jag har pengar men de skulle jag ju spara till Kina eller köpa julklappar för. Jobbig oväntad utgift!

Sa jag att det var snöstorm igår? Då ljög jag nog, för vad ska man då kalla det som är ute nu? Snön bara yr, all trafik är försenad och folk är insnöade. Seriöst, en del kunde inte ens ta sig till skolan för att de var insnöade. Och jag har inte ens börjat en, jag tog bussen som skulle vara här halv nio för att titta på teatertreornas teatersportsföreställning vid nio, men den var såklart inställd. Blä!
/K
 

Sen i måndags så har mitt liv varit fullständigt kaos, naturligtvis. Det som är krångligast just nu är att jag inte har någon medresenär att ta med på min andra plats! Jenny skulle med och vi vaccinerade oss och allt men i går blev det definitivt att hon nog inte kan följa med. I onsdags fick hon tillbringa sin 18-årsdag med att sitta ungefär 13 timmar på akuten. Hennes blindtarm krånglar men de vill inte operera bort den förrän den typ spricker. De skickade hem henne IGEN och vad jag vet så har hon fortfarande ont, det hade hon åtminstone igår kväll. Så hon åker inte med, även om det skulle gå över just nu så kanske hon får ont igen under resan och antingen måste opereras i Addis Abeba eller sitt på hotellet och ha ont i värmen. Vi tar inte den risken och hon är jätteledsen och jag med, jag ville verkligen ha henne med!
Jag frågade då istället hennes syster Linda. Hon kollade med sin chef idag men de ger bara ledigt vid speciella händelser som begravningar och dylikt. Så hon kan inte HELLER följa med. Helst måste jag ha en ny kompis att ta med innan på måndag för annars börjar läget bli akut. Hjälp!

Igår var jag hur som helst på Rädda Barnens kontor med pappa på möte med Jessica från Rädda Barnen, Sari från Piraja och regionschefen för Rädda Barnen i östra Afrika som var på Sverigebesök. Honom fick vi bara låna en stund men han hade bott i Addis Abeba i tre år när regionskontoret låg där, när sedan det flyttades till Nairobi så flyttade han med... Det var jättebra att ha någon där som hade så mycket erfarenhet av landet! Jag glömde fråga honom om eluttagen, om de ser ut som här eller om man behöver en adapter... Jag får väl köpa en och ta med, lär väl få använda den någon gång senare i livet om inte annat! Jag ska också ge mig ut och jaga kontorsmaterial (pennor, sudd, skrivböcker) för att ta med och ge bort där nere. Någon som har en massa pennor liggandes?
Det var ett bra möte och pappa och jag var alldeles lyriska när vi gick därifrån. Jag känner mig väl omhändertagen och nästa vecka ska jag och kanske också min anonyma medresenär försöka träffa Li som också ska med på resan och ta en fika eller nåt med henne i Stockholm (hon bor på Gotland men hon kommer upp till Stockholm helgen innan vi åker, kan vara kul att åtminstone se varandra innan). Jag har fått order om att köpa med mig etiopiskt kaffe hem för det är de tydligen mästare på- synd då att jag inte dricker kaffe själv. De har tydligen något de kallar för Afrikas största marknad i Addis också, den måste jag hinna med!

Nu ska jag gå och ha teater. Någon som har lust att sticka till Etiopien?
/Karro som hara tagit Twinrix-spruta och druckit konstigt koleravaccin med "hallonsmak" mot turistmage- det smakade kolsyra!

Detta är helt otroligt, men JAG VANN RESAN TILL ETIOPIEN! Idag när jag gick på gågatan ringde Jessica från Rädda Barnen och sa att jag vunnit. JAG! Och jag får ta med en kompis! Jag är inte ens vaccinerad (ska fixa det i morgon)! Jag behöver inte betala någonting! (Fast jag måste köpa en kamera så klart!) Det går knappt att inte avsluta varje mening i detta inlägg med något annat än utropstecken! Gissa om jag kommer att fara som en skottspole i skolan i morgon... Fixa ledigt, försöka fixa så att jag kan skippa nationella proven i svenska eller göra dem i vår, kanske fixa en förlängd deadline här och var... 
Och Jenny fick läsa upp ett av de bifogade dokumenten i mailet Jessica skickade i telefon för mig som inte kunde öppna det, det andra kunde ingen öppna. Det lät helt fantastiskt, vi ska både titta på Rädda Barnens arbete och göra annat, tex. rida i en nationalpark och gå på sightseeing i Addis Abeba där vi kommer att bo på ett HILTON-HOTELL. För övrigt har jag frågat Jenny om hon kan tänka sig att följa med mig. Haha, snacka om 18-årspresent... Typ "Hej, vill du följa med mig till Afrika?". Jag är så lycklig över att jag vann att jag knappt kan andas. 3 november lyfter vi från Arlanda, Etiopien här kommer jag! Det här är ingen resa jag kunnat boka hos en resebyrå, den är alldeles unik. Åh, jag är så GLAAAD! Och varje kväll under resan ska jag blogga på Pirajas hemsida på piraja.se så då kan ju intresserade läsa där om jag inte lägger upp det här : ) VILKEN LYCKODAG!

Puss och kram
/ Överlycklig!   

I fredags ringde en tjej från Rädda Barnen för att prata med mig om tävlingen och vad som händer om jag vinner. Frågade lite om mig och så. Hon skulle höra av sig idag och tala om ifall jag vann eller inte. Jag kommer att bli så jäkla lycklig om jag vinner men så jävla besviken om jag inte gör det. Jag borde bara vänta utan att förvänta mig att vinna men samtidigt vara beredd på det, men det funkar inte. Jag vill ju så gärna vinna! Det skulle nog vara mitt livs vinst. Jag borde vara nöjd med att ha kommit så här långt, men samtidigt... Förstår ni?

Jag har ont i ryggen och axlarna, träningsvärk från igår. Var hos mormor och morfar tillsammans med familjen, kusiner, moster och morbror för att kratta LÖV. Mormor och morfars tomt är ganska stor och det står mycket träd omkring och på den. Det tog säkert 3 timmar att kratta hela gräsmattan och blåsa av grusplanen med inlånad lövblås, och då var vi ändå minst 6-7 pers som jobbade. Mycket av löven la vi av tradition i en stor hög som sedan vi barn under 20 (Linda vägrade) slängde oss i. Jag tänkte att vi skulle ta kort, men tydligen har hundfan Core tuggat sönder syrrans kamera (tidigare i veckan rök även mammas mobil)! Om beskedet idag blir positivt så tänkte vi att jag kunde ta från mitt sparkonto och köpa en ny kamera att ha med mig i Etiopien...
Vi högg ved också, Jenny och jag hade teamwork ;D Det är svårare än man tror att hugga ved (och hantera en lövblås med för den delen!), men med mig vid yxan och henne vid släggan gick det fastän långsamt. Och så grillade vi korv och åt middag innan vi åkte hem, trötta men nöjda. Det är så himla kul att jobba i lag sådär och samtidigt hjälpa till!

Natten till igår sov jag "bara" sex timmar. Firade ju Carros 18-årsdag :) Vi åt massa god mat och efterrätt och hade kul. Jag gav henne en bok med "Barns tankar om kärlek", hon tycker ju också om barn (hon går ju till och med Barn och fritid) och barn är så gulligt kloka. Jag hade i alla fall kul och det tror jag att alla hade... Hoppas det i alla fall! Sen fick jag sova hos Carro, väldigt snällt eftersom klockan var 3 på natten... Så min familj fick hämta mig där i stället efter min improviserade övernattning så att vi kunde komma ut till mormor. Jag var inte så trött som jag befarat...

Nu ska jag äta lunch och vänta på att telefonen ska ringa. Fatta vilken hjärtattack jag kommer att få när de väl ringer!
/Karro

Det duggar inte så tätt just nu, men det är väl delvis för att laptopen hemma får spel hela tiden så att man måste starta den i felsäkert läge (=inget internet) och att den gamla datorn är , ursäkta uttrycket, föga attraktiv att sitta vid. Den vill nog ha en ny hårddisk... Och så delvis för att jag antingen är borta eller för upptagen för att kunna sitta ner utan en skolbok i knät. Känns så i alla fall... Men nu måste jag få blogga av mig lite!

Just nu mår jag illa av spänning. Jag var med i en tävling som tidningen Piraja har där man kunde vinna en resa tillsammans med Piraja och Rädda Barnen till Etiopien. Man skulle svara på några frågor och sen skriva en motivering till varför man skulle få åka - och idag fick jag ett mail där det stod att jag var en av finalisterna! De ville ha mitt mobilnummer och jag kissar nästan på mig av spänning. Resan är redan 3-12 november men sista tävlingsdatum (enligt hemsidan) är på söndag. Himmel, tänk om jag måste överleva till dess utan att veta någonting? Det värsta är att vi har nationella prov i svenska B de veckorna, men i helvete heller att jag tänker låta dem stoppa mig! Det borde väl gå att ordna? Annars får jag väl få IG i svenska då, svenska B är inget kärnämne och jag har inga IG:n hittills PLUS att jag läser för mycket poäng i alla fall. Men hjälp, tänk om jag faktiskt VINNER? Herregud! Jag skulle dö av chock!

Annars är mitt liv inne i en hektisk period. Jag stressar dubbelt så mycket som jag brukar och det är nog verkligen inte nyttigt men jag vet inte hur jag skulle klara mig annars. I helgen var jag på den där Internationella forumhelgen i Uppsala, med "Zimbabwe och mänskliga rättigheter" som forum. Forumet leddes medstadels av Kupakwashe som är från Zimbabwe och kom hit för bara ca 6 veckor sen. Han är präst och underbar, har en svensk fru och tre söta små barn som jag lekte väldigt mycket med under lördagen och söndagen. De var 4, 2 och sju månader, så Sissela som bara var sju månader var med sin mamma Angelika medan Elias och Khoulani var med mig. Underbara ungar! Jag börjar få känsla för det här med Afrika som kontinent... Den är så intressant!

Nu måste jag nog pallra mig iväg till naturkunskapen och sen bege mig mot stationen, ska till Valbo på lokalavdelningsbesök ikväll tillsammans med Line :) Och om mobilen ringer med okänt nummer nu så får jag hjärtslag, tänk om det är från Piraja...
/ Magsår?

I dag har släkten varit här. Allihopa träffades samtidigt vilket inte är särskilt ofta, någon brukar alltid saknas! Oftast är det kanske jag som saknas... Det bara blir så i mitt aktiva liv. Vi åt mat och jag fick pengar, ett par strumpor, en grej att massera huvudet med och en ananas. Ja, en ananas! Fredrik hade tydligen fått en melon istället för blomma av mamma i somras när han fyllde år, så nu fick jag en ananas... Och så fick jag en biljett till en föreställning med Björn Gustafsson, Soran Ismail, Özz Nujen och Måns Möller på lördag! Jag och Jenny ska gå tillsammans och det kommer att bli världsbäst är jag fullständigt övertygad om. Vi på Uppsala Konsert och Kongress, håll i er Uppsala! Linda skulle gå om några veckor så då kan vi tracka henne och berätta ALLA skämt i förväg XD Vad kul vi ska ha Jenny... Och så ska vi gå ut och äta innan. Wei!

Vilken helg, jag fattar inte att det är måndag i morgon och jag måste gå till skolan. Men efter skolan ska jag Mingla på stiftets hus med andra delegationen från Zimbabwe :) Sånt brukar alltid bli kul. Men jag är så trött... Jag måste försöka börja äta normalare igen. Idag vid middagstid var första gången jag åt ett mer normalt mål mat sen i fredags kväll. Innan åt jag bara bullar hos Lina igår och lite chokladrutesmet. Helt sjukt. Jag har inte varit särskilt hungrig heller... Dåliga vanor, måste bort. 

Jag tror att jag kanske har råd att åka på nyårsmötet i Bryssel :D Jag vill verkligen dit. Även om det känns konstigt att inte fira nyår med familjen så firar jag ju i alla fall jul med dem... Sen är frågan hur mycket pengar jag kommer att ha över till Kinaresan om jag tillbringar nyår i Belgien. Men det brukar lösa sig... Jag vill uppleva ett nyårsmöte till och nästa nyår vet jag ingenting om var jag är. Kan lika gärna vara på andra sidan jorden vid det laget! Min framtid är en blank sida... I går frågade Thessan mig vad jag skulle plugga på universitetet. Jag bara: "Universitet???"...

Nu ska jag kolla på Delfinbuss hemsida när sista dagen är för att boka biljetter till nyårsmötet. Lät som att Sofia och de skulle ner...

Hare bäst
/Kanelbullar är goda med kokos också.

Ja, sen i tisdags så är man då 18. Jag fattar det inte. Jag får göra nästan allt som är lagligt- utom att köpa sprit. Skum lag egentligen...

Och igår hade jag slutligen min fest. Helt underbart! Tack till ALLA som kom och gjorde kvällen minnesvärd. Kanske särskilt till Annika, Sofia, Ida och Line som hjälpte till. Och för alla fina presenter... Och somliga lämnade över på annorlunda sätt. Singi lämnade en jättefin present på byrån innan hon gick tillsammans med ett kort där hon skrivit så fint under kvällen, det var så fint att jag nästan grät. Och Sara gav mig en TAVLA som hon gjort själv! Den är så fin! Satsa på konstnärsyrket kvinna! Och då lämnar hon den på mitt rum så att andra inte får se denna konst... Skam.

Idag har jag träningsvärk efter en workshop som vi hade igår på teaterlektionen, ledd av två sydafrikaner. Vilken workshop! Man hade nästan andnöd när man gick därifrån, det var lite som nån sorts uppenbarelse. Så häftigt, sncaka om kick! Karro har träningsvärk i magen och ryggen...

Idag har jag städat efter igår. Sen bakad jag chokladrutor men saknade ingredienser till glasyren så den är fortfarande inte klar. Sen gick jag på möte med Knivstamaffian hemma hos Lina för att fira kanelbullens dag. Vi bakade bullar och satt sen och myste och såg på de 18 första avsnitten av "Mysteriet på Greveholm"...  Helt klart en av världens bästa julkalendrar. Sen ville Lina sova så jag, Kakan och Joel begav oss hemåt. På vägen kom vi på att Kakan också hade Mysteriet på Greveholm på video... Så vi gick hem till henne och såg de sista 6 avsnitten XD. Sen tyckte Kakan att vi skulle titta på Skönheten och Odjuret också, men jag sa att jag nog behövde gå hem och sova. Släkten kommer ju trots allt i morgon. Och här sitter jag nu i alla fall... Men nu ska jag faktiskt sova.

/18 år ;)

Familjen har stuckit på handbollsmatch så jag och hundarna äger huset i ett par timmar. Sen hoppas jag att vi ska åka till mormor. Kratta lite löv, eller lite löv blir det nog inte. De har ju så himla stor trädgård... Klippa gräset brukar väl ta någon timme eller så om man är ensam. Jag skulle behöva låna ett uppfällbart bord till festen också. Herregud, jag är besatt av den där festen... Det jobbiga är att folk inte anmäler sig, inte än i alla fall. Allting kanske ramlar in i morgon som jag satt som det datum då jag helst vill att man ska ha anmält sig. Man FÅR ju anmäla sig efter det, men jag vill gärna kunna beräkna maten och så. Jag kommer att behöva skjuts till affären för att handla allt och jag vill veta ungefär hur många som kommer. Om det bara skulle bli 10 så kan jag ju bjuda 10 nya liksom, jag fick rensa som tusan för att sålla fram de jag bjudit. Jaja, det fixar sig... Jag har börjat städa mitt rum i etapper. Igår tog jag fönstret och blommorna. Mycket kvar.

Hjälp, jag har bara idag och i morgon kvar av mitt liv som 17-åring... Jag har gått ifrån "när jag blir 18 ska jag..." till "Vad ska jag göra när jag fortfarande är 17?". Bäst före 30 september liksom. Hih, jag och kusin-Linda ska gå på krogen tillsammans för hon tycker att hon är för gammal för att gå själv... GAMMAL! HA-HA! Hon fyller 20 i dag. Grattis gumman :D Inte långt kvar tills Jenny kan gå med oss på krogen också... 22 oktober, yeah baby!

Nu ska jag kanske fortsätta städa eller göra lite franska eller projektarbete. Det blir nog städningen.
/ Nedräkning

Gosh, typ en vecka sen man skrev sist. Internet pajade på den här laptopen och Officepaketet på den stationära datorn. Toppen. Gissa vem som i flera dagar sprungit mellan två datorer med ett USB-minne i nypan... Jag har svurit och haft mig med mina I-landsproblem, men ikväll fick vi låna en skruvmejsel av Linda och lyckades fixa kortet i laptopen som internetsaken sitter i. Yey! 

Mitt projektarbete blir nog det där med Zimbabwe och Kina. Jag har lämnat in en idéskiss. Antingen blir det om båda länderna och det där med länkarna mellan demokrati och ekonomi. Eller så blir det bara om Zimbabwe, varför det gick som det gick och hur de ska kunna ta sig ur sitt nuvarande skick. Från att ha varit ett av de rikaste länderna i Afrika till den absoluta botten med en diktator som hävdar att bara Gud kan avsätta honom- men nu ska han på något sätt dela makten med Tsvangirai. Jag träffade biskop Shava från Zimbabwe i går morse, han var i Knivsta och pratade och svarade på frågor om Zimbabwe. Hyperinflationen där är helt sjuk. Hallå, sedlarna har utgångsdatum... Jag hoppas att de en dag får ett fredligt val där de som vill rösta på oppositionen slipper råka illa ut.

Idag har jag firat min kusin vitamin Linda tillsammans med min familj :) Bruden fyller ju 20 i morgon! Det kan vi fira på fredag :D Jag gick omkring på ICA i 40 minuter häromdagen utan att köpa någonting. Jag bara skrev ner hur mycket sakerna på min inköpslista kostade.
Det blev över 500 spänn, och då är inte chips, dip och tårta inräknat. Jösses... Jag blir nog vegetarian när jag flyttar hemifrån, mycket för att kött är så dyrt! Seriöst, köttfärsen kostade typ 60-70 kr per KILO. Jag behöver 3 kilo. Kanske får ta billig köttfärs från Tyskland i stället som kostar 45 kr kilot. Beror på hur högt jag sätter mina värderingar just där... Allting annat är beräknat på de ekologiska alternativen. Men min övertygelse driver mig mot den svenska färsen i all fall. Sen kan ju de djuren ha åkt från Holland i alla fall... 

Nu ska jag börja packa mig i säng. Godnatt världen!
/Internet- amen.

Igår stod det plötsligt klart för mig att jag troligen står utan projektarbete- och det är mindre än två veckor kvar tills idéskissen måste vara inne den 1 oktober. Jag kan inte berätta för mycket om sammanhanget så här offentligt, men jag kan säga att jag kände mig desperat när jag fick reda på det. Vad fan ska jag göra nu då?
Jag har en idé om att kanske jämföra olika länders statsskick, till exempel jämföra Zimbabwe med Kina. Båda är diktaturer (även om det kanske börjar ljusna för Zimbabwes del, Tsvangirai har ju ändå förhandlat lite med Mugabe) men är annars i väldigt olika situationer. Kinas ekonomi går stadigt uppåt och Zimbabwes inflation ligger på 14 miljoner procent. För Kina funkar det bra och i Zimbabwe ligger läget på botten. Jag kanske kunde göra en utställning om diktaturer eller nåt och intervjua några kompisar över mail- jag har ju en del kontakter från världens alla hörn som jag mött i Taizé- om vad demokrati betyder för dem. Det är i alla fall en idé.

Det mest vettiga jag fått gjort i dag är att räkna lite matte. Jag skulle verkligen behöva lägga i femmans växel nu så att jag kanske kan ligga lite före, nästa tisdag vill jag ha mindre långkörartisdag och hinna hem och äta middag med min familj på min artonårsdag. Hamnar jag efter så blir det asjobbigt och jag har ju som bekant inte en enda ledig helg i oktober då jag kan sitta och räkna. Men jag fastnar hela jäkla tiden och det finns ingen här hemma som kan hjälpa mig...

Nu har vi äntligen Office-paketet på den här laptopen... Tydligen försökte vi hela tiden med fel skiva. TYPISKT oss! Äntligen kan jag göra skolarbeten och läsa det folk skickar till mig på den här datorn...

Hare gött
Förkyld

I dag har jag haft två lektioner, svenska och franska. På svenskan hade vi information från Syon hela lektionen. Mycket info och så fick vi räkna ut vilket betygssnitt vi har för tillfället. Vad sjutton ska jag göra efter gymnasiet? Det är ett jävla tjat om det i bland kan man lugnt påstå. Först vill jag resa, kanske volontärarbeta. Sen kan jag plugga. Fast ibland undrar jag om jag skulle klara det... Men latare människor än jag har väl klarat en eftergymnasial utbildning? Mitt snitt är det nog inget fel på, lite meritpoäng på det kanske och så kanske snittet blir ännu bättre under sista året. Det ordnar sig nog. Eller?

Snart så börjar jag svara som Annika i "Den bästa sommaren" svarade när sommarpappan frågar vad de ska bli när de blir stora..."Ja, jag ska bli hora jag"-"Vad sa du, ska du bli hora?"-"Ja, då får man ju betalt för att kramas!"- "Vem har sagt det?"- "Min fosterpappa.Och dessutom behöver man inga speciella betyg.". Folk skulle väl i alla fall bli rätt tysta...

På franskalektionerna så är det lite som att jag läser steg 2 och steg 3 samtidigt. Jag är tydligen den enda som läser steg 2 nu i alla fall... Så vi har till och med sagt att jag ska hämta en steg 3-bok, jag sitter ju och pratar med de som läser steg 3 och gör samma uppgifter som dem. Kanske hinner med båda stegen på ett år? Då blir Karro lycklig och dessutom luktar det meritpoäng ;)
 
Nu på kvällen har vi haft kurs i trädansvar. Trädansvar har ingenting med äppelträd att göra utan det innebär mest att vi som sitter i Diskus kan se alla uppgifter på Svenska Kyrkans Ungas medlemssidor. Och därför behöver vi en utbildning för att lära oss hantera ansvaret och hur sidorna fungerat. Jag har gått kursen förut och lärde mig inget nytt, men var där för att vara social och se om något nytt dök upp. Och så fick jag ju träffa bland annat Sofia, Johanna, Chrille och Johan ;) Och sen var Johan så snäll att han skjutsade mig hem på väg hem till sig i Bålsta! Tack Johan! :D Tänk att det finns någon som överhuvudtaget är i närheten av min musiksmak... Nu kanske jag ska plöja igenom lite av det informationsmaterial om utbildningar som jag plockade på mig i dag. Eller sätta munkavle på Core som inte slutar skälla... Hundkräk.

/Kräks på franskans knäppa sätt att tala i imperfekt

<a href="http://www.bloggkoll.com/blogg/147082/tjoho?claim=y2jcdnq9mgj">Följ min blogg med bloggkoll</a>

Som det ser ut nu så kanske jag har fest en helg i oktober och är borta de andra tre. Vad håller jag på med egentligen?

Kyrkoorganisationen är så himla komplicerad. Jag har suttit i internationella kommitten i nästan ett år och fortfarande finns det så himla mycket som jag inte fattar. Jag tror jag måste ta reda på mer exakt vad en prost och en pastor är. Och SKUT (Svenska Kyrkan i Utlandet) bytte tydligen namn till utlandskyrkan för över ett år sen. Jag fick reda på det i dag. Men jag kan nästan skillnaden mellan stiftsstyrelsen och stiftsfullmäktige nu. Man får akta sig för vad man säger, råkar man säga "råd" i stället för "kommitte" så kan det säkert få en helt annan mening...

Nu ska jag nog äta lite mat. Det blir verkligen mörkt fort nuförtiden!
/ On the move

Den här tanden som jag hade tandläkartid för igår har vi trixat med sen typ maj. Den har lagats provisoriskt typ tre gånger, hade en tandläkartid när kineserna var här som blev inställd och igår skulle jag äntligen få den rackaren rotfylld så att det var avklarat. Men nej. Den senaste provisoriska fyllningen var det hål i, så där har saker fastnat hela tiden. Man blir något nervös när tandläkaren säger "Oj, det här har jag aldrig varit med om förut"...
Så bort med provisoriska lagningen och spände fast en stor gummilapp runt omkring med ett litet hål för tanden för att skydda den från bakterier från resten av munnen. Jag vet inte hur det känns att ha en stor, sladdrig, uppklippt kondom fastspänd i munnen, men det lär väl kännas ungefär så där... Så hon rengjorde tanden grundligt och proppade i bakteriedödande fyllning. Den ska sitta där till DECEMBER. Det får nämligen inte finnas några bakterier alls i tanden när den ska rotfyllas. Hallå, över ett halvår innan tandjäveln är fixad? Dessutom är den öm nu. Hoppas jag inte behöver ringa dit med gråten i halsen som jag fick göra förut när den plågade mig. Då hade hon lagt fyllningen för nära nerven som inflammerades. Jag hade stålsatt mig för den där rotfyllningen. BÄSCH!

Det här med festen går framåt :) Folk svarar rätt bra på mailet och de flesta verkar kunna komma på samma dag, hoppas det fortsätter så. Kanske ska vara hemma trots allt... Har filat på en vägbeskrivning som Pixie förstod, frågan är om andra förstår den som aldrig varit hemma hos mig. Det verkar inte heller totalt omöjligt att ta sig till Uppsala på natten, frågan är hur folk tar sig därifrån men det vet de väl bäst själva. Åh, jag är så glad att folk vill komma! Jag hoppas att det här blir bra nu. Men det blir så kul som vi gör det till! Det är ett sjujävlans bra motto!

Det kommer bli rätt mycket SKU-turer nu. I dag ska jag hämta pengar att betala biljetter med på lördag då jag ska på uppföljning för ambassadörsutbildningen hos Rättvisemärkt. I morgon ska jag på möte med internationella kommittén vilket innebär att jag missar första mötet om projektarbetet... Inte bra. På torsdag är det kurs i trädansvar och på onsdag ska jag föreläsa om Rättvisemärkt för lokalavdelningen i Norrtälje. Nästa helg är det budgethelg igen. Ni vet, den helgen då man nästan har dollartecken som pupiller när man åker hem. Kanske åker hem tidigare för att fira kusin vitamins 20-årsdag. På onsdagen efter den helgen är det funkismöte för 27-timmars. Sen är det bara ett par veckor kvar innan 12-14årslägret i Ockelbo... Hjälp, vad mycket det blev när man travade det på varandra! Och mer kommer säkert. Jösses...

Nu ska jag ha naturkunskap innan jag ger mig av mot Stiftet för att hämta pengar, sen tillbaka till skolan och softa och äta lite mat, sen matte till sex och sen ta tåget till Knivsta och vänta en stund på Corre och sen gå på vattengympa och sen gå hem och sova för i morgon ska jag upp rätt tidigt igen. Jag måste vara galen.
/ Tossig