Karros vardagstankar

I dag har jag lagat punkteringen på brorsans cykeldäck. Första gången jag lagade en slang så där, hoppas den sitter nu bara. Annars har jag mest degat framför datorn. Tittat jättemycket på gamla klipp från mupparna på YouTube. De hade en figur som hette "The Swedish chef" som höll matlagningsprogram, baserat på "Werner och Werner" eller snarare på Sven Melanders karaktär i den duon. Han pratar låtsassvnenska och försöker laga mat och det är skitroligt! Så himla barnsligt men samtidigt så jäävla kul att jag ändå nästan kissar på mig av skratt... YouTube är min nya hemvist. Kanske borde adressändra dit.

Sen har jag tänkt mer på festen i dag och nyss skickad jag ett mail till dem jag inte träffar så ofta och frågade vilka datum som passade dem bäst. Om jag nu lyckas få iväg familjen och hundarna till mormor över natten så kanske det ändå skulle vara bäst att vara här hemma. Med mina övernattande kompisar som städhjälp. Dessutom skulle jag då ha fyra sängar plus en extrasäng att låna ut till dem som vill eller måste övernatta. Frågan är om hundallergiker skulle klara det? Kanske om jag dammsuger ordentligt, tvättar plädar och dylikt och ber eventuella allergiker ta med allergimedicin? Annars kanske kvarterslokalen är bäst i alla fall. Någon som vet något gott man skulle kunna bjuda på? Något jag inte får missa? Jag har väldigt lite erfarenhet. Hjälp mig.

Lite franska har jag faktiskt fått gjord i dag. Jag har prickat för glosor jag ska lära mig och översatt "Prinsessan på ärten" till svenska. Ifall jag nu någon dag måste berätta den på franska så har jag en start...

I morgon har jag egentligen sovmorgon till 12.55 men har tandläkartid 8.50. Rotfyllning. Urk! Men jag gillar min tandläkare, även om jag ibland blir nervös över hur hon kan koncentrera sig samtidigt som hon glatt pladdrar med tandsköterskan eller vad hennes titel nu heter.

Nu ska jag sova snart. Kanske titta lite mer på YouTube först-  min källa till sömnbrist.
Glöm inte att jag nästan slår huvet i taket när jag hoppar av lycka om ni kommenterar!

I dag har jag kört bil hela vägen till och från mormor och morfar i Långhundra! Fattar ni, jag! Mamma höll väl på att gå i bitar... Vadå, inga större missöden förutom att jag fick motorstopp vid rondellen... Väl framme försökte vi laga brorsans cykelslang och åt fläskkotletter med potatis och hemodlade tomater :D Jag fick en ny plånbok som mormor fått på köpet när hon beställde på postorder och mamma och jag fick en sjal att dela på som förvärvats på samma sätt.

När jag har fått körkort har mormor lovat att hon ska bjuda mig på lunch och jag ska köra dit. Hon har pratat och tjatat om mitt körkort länge, känns så bra att hon tror på mig. Då kan jag åka ut och hälsa på dem även när resten av familjen är borta och jag ensam hemma, bara de lämnar bilen. Hon tycker om att äta på golfrestaurangen på Johannesberg, så dit kanske vi åker när vi ska fira. Jag längtar.

Har suttit i kväll och på allvar funderat och planerat min fest. I våran kvarterslokal får man bara vara mellan 18 och 22 för att det bor folk ovanpå. Men det finns en annan kvarterslokal i närheten som jag kanske kan låna genom någon som bor där. Jag kunde göra vägbeskrivningar och köra en gruppvandring från stationen så att alla mina polers från stan hittar. Om några mer långväga vill sova hos mig så kan de få hjälpa till innan och efter : ) Kan man stanna och bara käka på Mojjen och skita i att laga mat? Någon som har något tips på vad som måste finnas på en bra fest (förutom jag ;D)? Om jag bara visste att jag hade en lokal  och en dag så skulle detta kunna gå mycket lättare och jag kunde börja bjuda folk. Bäsch.

Ta hand om er i höstmörkret
/ Tina Törner d.y.

Idag hade jag min första franskalektion :) Det dök aldrig upp någon steg 2:a så jag snackade med steg 3:or båda passen. Efterso jag inte kan på tisdagmorgnar kör jag dubbeltimme på torsdagar i stället. Känns nästan som att jag skulle kunna klara både steg 2 och steg 3 på ett år i alla fall. Läste "La princesse au petit pois" ("Prinsessan på ärten") idag och översatte den tillsammans med de andra, att återberätta den gick däremot sämre. Seriöst, hur rostig kan min franska ha blivit? Kändes som att jag inte kunde nånting och ändå var jag ibland bättre än de som läst längre tror jag. Jag har ju trots allt inte läst franska på 14 månader...

Ikväll har jag lärt mig att öppna motorhuven och tittat under den. Pappa sa massor av grejer som jag knappt hängde med på. Jag ska ju inte bara kunna köra bilen, liksom. Dessutom har jag fixat så att jag och Hanna kan få ställa ut vårat projektarbetet på bibblan i Knivsta om vi vill :)  I'm good. Och så har jag och Corre varit på vattengympa igen. Idag fick vi köra hårt (känner mig lite som prinsessan på ärten)! Sen gick jag upp på SKU-träff en stund. Inte mycket folk där. Men en del goda skratt i alla fall. Just fan, måste skicka ett mail. 
Ciao
La princesse  

I dag var det skolfoto. Det ger faktiskt lite ångest. Inte nog med att man vill se snygg ut, det här är dessutom sista chansen under skolgången att göra det. Okej, studentfotot, men det gills inte. Hoppas man såg någorlunda OK ut i alla fall och inte som förra året. I alla fall bättre än förra året.

Idag höll jag också på att somna i skolan. Jag sov typ 5 timmar i natt (ett avsnitt av Sex & the city och ett av Navy CIS, en av mina favoritserier!). FÖR LITE. Hade säkert snygga påsar under ögonen på skolfotot. Här är vi pessimistiska.

Vi har en handledare till projketarbetet :) Alla IK3or ska ha samma. Lars, hade honom i geografi förra året. Blir säkert bra bara vi får komma igång snart. Nu ska jag kolla om det är något bra på TV. 
/ Måste sova

Ytterligare en långkörartisdag. I morse på teaterlektionen gick vi till Celsius för att se 28 sibiriska ungdomar sjunga och dansa. Jag tycket det var riktigt bra faktiskt. En del av dansarna var så himla bra! Vissa formligen flög. Det är intressant med en kultur som är så olik våran. Tänk då hur det blir i Kina!

Kina, ja. Jag och Hanna har bestämt oss för att göra en utställning om Kina som projektarbete. Vi satt och planerade det i dag. Vi har värsta bra idéerna.  Vi tänkte välja några ämnen att fördjupa oss i och sen ställa ut det på något sätt på tre-fyra ställen. Ta inträde på 15-20 spänn att skänka till hjälporganisationer som jobbar i Kina. Vi vill sätta igång! Problemet är bara att vi inte har någon handledare. Lärarna vägrar vara det innan det står i deras arbetsuppgifter att de ska vara handledare. Likadant med mentorsfunktionen, ingen har en mentor än. Det där med mentor kan väl vänta. Men först säger de att det är viktigt viktigt VIKTIGT att vi kommer igång med projektarbetet så fort som möjligt, allra senast i början av september, och sen kan vi inte börja i alla fall! Vi måste ha en handledare som kan godkänna projektplanen som vi inte vet hur vi sak formulera till vår osynlige handledare.

Jag är helt slut efter vattengympan. Jag har köpt mitt terminskort nu. Nu kör vi, Curre! Glöm inte att du ska kommentera när du läser min blogg! Jag vill veta om du har träningsvärk i morgon. Den här instruktören är bäst! Ses på torsdag, don't be late honey ;D

Idag höll jag verkligen på att somna under genomgången på matten. På riktigt. I natt tittade jag på två avsnitt av Sex & the city. Har typ aldrig tittat på det förut, men i natt fastnade jag. Jag behöver min sömn, annars blir jag mindre mänsklig. Och yes, jag fick ont i huvudet. Jag får ju ont i huvudet så ofta, och risken är onekligen större när jag sovit för lite och stressar. Blä.

Nu ska jag se om det vankas Sex & the city i kväll eller om jag ska sova. Go kväll.
/Sjusovaren  

Jag verkar just nu totalt obenägen att göra något nyttigt. Varför känns det så nästan jämt? Jag fick en del matte gjord i går i alla fall. Mycket tid gick till att laga mat (Karro kan steka fläskfilé, jajamänsan), massera pappas rygg som just nu är i sitt sämsta skick, pyssla om min lillasysters onda mage och hjälpa till lite med tvätten. Det mesta låter ju som goda gärningar i alla fall. Och ändå känns det som att tiden bara försvann...

I morse läste jag om en intressant grej i UNT. En kvinna som hade köpstopp ett år. Hon fick bara köpa mat, medicin och förbrukningsvaror under ett helt år. Inga nya kläder, inga biobesök, inga besök på restaurang eller café. En sorts anti-konsumtionsdiet. Om hon trots allt verkligen behövde något skulle hon byta med någon eller köpa begagnat. Jag tycker att det där läte jätteintressant! Fast för mig skulle det nog bara funka om jag tog bort godis och sånt. Biobesök och det behövs nog för min sociala faktor. Sen att jag nästan aldrig går på bio är en annan sak... 

Nånting är fel med den här datorskärmen i bibblan. Om man vinklar den åt olika håll byter den färg.
/K 

Det tog 3 timmar att dela ut reklamen i går,och då var vi två stycken. Större delen av tiden regnade det, så även mitt vanligtvis ypperliga immunförsvar gav vika. Jag är förkyld.

Sen gick jag på kräftskiva utan kräftor med Knivstamaffian ;D Vi åt knytismat (någon fuskis tog med kräftor!) och sjöng lite ur sånghäftena. Sen lekte vi maffia och självklart vann maffian där jag var med :D Lekte "soffan" gjorde vi också men mitt halsdukslag förlorade... Sen åt vi efterrätt som värdarna Therese och Cicci stod för. Vi lekte också Linas musiklek som jag misstänker att mitt lag vann rätt överlägset. Sen började en del droppa av och vi dansade lite och snackade en jädra massa under hela kvällen. Dagens överraskning för mig vara att Line dök upp! Den lille rackaren hade åkt ner från Hofors utan att säga något till mig! Det var en fantastisk kväll, tack ALLIHOP!

Idag har jag gjort ett massivt fotoalbum på Facebook. Jag borde räkna matte också.
/Kräftan

SDR är märkliga. Jag är egentligen så trött på dem att jag vill spy. De har ökat på mitt distrikt från 279 hushåll (tog 1-2 timmar att blada och 2-3 timmar att gå om jag var ensam) till 427. 427! De har för detta höjt lönen med 93 kr. För 150 nya hushåll? Skämtar de med mig? Men jag misstänker att jag lär behålla jobbet tills jag hittar en ny inkomstkälla. Jag kan massor av saker men arbetsmarknaden tycks inte vilja ha mig i alla fall. Än så länge. 1 oktober ska jag söka massor av jobb minsann som jag inte var behörig till 29 september... I dag har jag skrivit min önskelista. Japp, åtminstone jag skriver fortfarande såna. Här är den:
En Nikon COOLPIX P80 (en jättefin kompaktkamera med 18x optisk zoom)
Kameraväska till ovanstående kamera
Stort korsord (finns i typ affischstorlek)
Pengar till Bryssel- och Kinaresa
Perfekt burk/matlåda att ha 2 mackor i, typ Lingongrova-storlek
Presentkort på IKEA
Strumpor
Något fint från Globalen
Myntbox för kronor, finns hos Household

Jag är säkert världsmästare på att önska mig konstiga saker...
I morgon ska jag och pappa dela ut denna reklam (som denna vecka dessutom inkluderar en katalog som väger 375 g STYCK) och sen ska jag på kräftskiva utan kräftor. Wei!
/Karro

I dag hade jag bara en lektion, och också terminens första prov. Svenska, prov på språkhistoria och sånt. Efter det gick jag för säkert fjärde gången på en vecka och knackade på franskalärarens dörr för att hämta boken hon lovat att jag skulle få låna. Tanken var att jag skulle läsa in steg 2 lite på egen hand om jag ville. Hon var där den här gången, och tydligen ska det finnas andra som läser steg 2 i år! Jag får vara med! Bara en av lektionerna i veckan funkar med mitt schema men resten klarar jag själv. Åååh, jippiiiie!

Ikväll var vi på vattengympa och fick träffa Cornelias halvsyrra Carro. Schysst namn måste jag få säga ;D Hon verkar snäll.
Nu måste jag sätta mig vid andra datorn och maila iväg min engelskauppsats. Nu börjas det...
/Korken

Idag började jag med mina långkörartisdagar. Börja skolan halv nio och sluta sex. Efteråt ångade jag iväg mot tåget för att sitta i en halvtimme och vänta på Cornelia. Jag var där halv sju och vi skulle ses sju. Fem över sju ringde jag. Min lilla Curre hade somnat när hon kom hem från praktikplatsen och vaknade när jag ringde! Hon fixade i alla fall skjuts så att vi hann i tid till vattengympan. Japp, vi ska bli vältränade och snygga. SÅ sant! Ok, snygga är vi redan, men det där med vältränade är nog en annan femma.
Men vattengympa är kul. Man sänker medelåldern i bassängen, vet att alla andra ser minst lika dumma ut där de flyter omkring och instruktören ser ut som en säl/pingvin när de ska visa rörelserna på land. Man har noll komplex för sitt utseende ( vem i HELVETE tycker om att titta upp från löpbandets display och se ett högrött svettigt monster titta tillbaka?), slipper känna att man svettas och avlastar leder och så vidare. Det är rätt svårt att göra ryckiga rörelser där jag annars skulle ha sträckt mig och de överflödiga hekton (okej då, kilon) jag har känns inte ens. Eureka!

Matte kan göra mig tokig. I söndags satt jag sju timmar för att lyckas med två sidor och hade ändå frågetecken kvar på flera ställen. Men i dag när jag efter genomgången bara gick fram och satte mig bredvid matteläraren och bad henne hjälpa mig så klarnade det! När jag ser logiken och poängen så känns det bara...wow. Och den här läraren verkar helt fantastisk än så länge. Hon tog sig tid att förklara, såg till att jag hängde med (och förstod, sjung lovsång!) och sa att jag kunde kolla hennes schema och komma förbi någon gång om vi har hål samtidigt ifall jag fastnar. Halkar jag efter blir det så himla jobbigt! Men det här med algebra brukar vara min melodi. När jag fattar.

Jag längtar så himla mycket  efter att  flytta hemifrån. Inreda, sätta upp saker på väggarna och köpa egen mat. Visst kan jag köpa egen mat när jag bor här hemma också, men i motsats till vad mina familjemedlemmar tycks tro ibland har jag inte riktigt den ekonomin. Om de äter upp min frukt och dricker upp min rättvisemärkta O'boy kan jag snart inte köpa det längre. Tänk den dag då jag kan köpa in den mat jag vill äta och se till att mina köksskåp är fria från kakor (det är rätt jobbigt när de bara står där)!
Nu måste jag gå och lägga mig så att mamma kan sova. De vaknar tydligen jämt när jag ska gå och lägga mig och de har inte 4 sovmorgnar i veckan som undertecknad.
Sov sött
/Karolin

Vissa reklamer bara hatar man. Jag avskyr den som telenor har nu där några ungar gråter, gnäller och får raseriutbrott över djur som de vill ha. Jag får ångest av den! Dessa bölande ungar... Jag vill nog ha barn en vacker dag (men först ska jag helst ha gymansieexamen, några år där jag är fri och helst en stabil inkomst och någon att leva med), men när jag ser den där reklamen skriker mitt huvud bara USCH, en sån vill jag inte ha! En skrikande gråtande liten minimänniska som det dessutom tar 9 månader av väntan och en maximalt smärtsam process för att få ut monstret. Fast egentligen vet jag ju att det skulle vara värt det... Jag har svårt att tänka mig mig själv om 10-20 år utan barn. De är så fantastiska.

Nu ska jag titta på Journeyman. Jag har tänkt se på det sen det började och det verkar bra men jag har alltid missat det.

För övrigt anser jag att det är hutlöst dyrt att ta körkort!
/K

I morse försov jag mig, rejält. Skulle ha gått upp tio i åtta och vaknade halv tio, skolan skulle börja halv elva. Där rök min lugna morgon med varm dusch och gott om tid att äta frukost! Jag vaknade när jag skulle ha tagit tåget... Hur som helst, tio i tio var jag ute ur huset på väg mot stationen, tog tåget fem över och var i Uppsala kvart över. Hann med bussen som till och med var tidig och var vid Boland fem i halv, köpte lite frukost i cafeterian och kom lagom i tid till lektionen. Tycker det är rätt bra att komma i tid när man försovit sig i en timme och tjugo minuter (och då har jag försovit mig ytterst få gånger under min skoltid)...

Igår kväll övningskörde jag lite igen. Vi tränade mycket på att starta i uppförsbacke och det är skitsvårt... Men det tog aldrig mer än en gång innan jag lyckades, något blockerade vid första försöket men på andra gick det alltid. Jag känner mig så proffsig när jag kör bil, men varenda gång jag tänker på uppkörning och teoriprov så känns körkortet så oändligt avlägset... Då kan jag plötsligt ingenting känns det som. Någon som känner igen sig? Men så övermänskligt svårt ska det väl inte behöva vara att ta körkort? Mitt mål är att ha ett åtminstone innan studenten.

Igår och i dag satt jag i sammanlagt minst två timmar och sökte efter stipendier på internet som kanske skulle kunna tänkas finansiera en Taizéresa till mitt projektarbete. Jag hittade ändå ett antal till slut bland alla hundra... Om jag vore typ ögonläkare och ville studera ögonmedicin utomlands eller student vid något universitet fanns det onekligen en uppsjö av stipendier att söka. Det är verkligen svårt och en del är skrivet på ett så gammaldags språk och många är för typ "boende i Surahammars kommun" eller "mindre bemedlad ungdom som sakna möjlighet att själv bekosta de studier vid Lunds universitet han annars ämnat skaffa sig" (okej, den där sista blev konstig, men nåt sånt!). Giv mig styrka...

Nu borde jag nog gå och lägga mig snart, fast jag borde nog inte kunna försova mig i morgon. Jag börjar kvart i ett. (För övrigt har jag just nu tre dagar i veckan då jag bara har en lektion...)
/Törnrosa

Syrrans konfirmation var OK. Jag och Jenny satt med Tindra (för de som missat det är Jenny jämngammal med mig och Tindra fem år) och att underhålla den lilla busen var inte särskilt lätt. Mitt under den del när min syster skulle säga ja till att vara kristen (och jag vet att det var väldigt stort för henne) satt vi och körde sten, sax, påse på tre personer. Ni kan ju tänka er hur spännande de matcherna blev, men alla skulle vara med bestämde Tindra. Samma unga dam frågade hyfsat högljutt och väldigt ofta "Är det slut nu?", "Får vi gå nu?" varpå jag ständigt försäkrade att jag skulle säga till när vi skulle gå hem och leka. Att bli slagen med ett blått trollspö på höften kan för övrigt göra väldigt ont även om den som misshandlar en bara är strax under sex år.

Under Diskusmötet var vi väldigt effektiva. Inte mycket av dagordningen var kvar när jag kom dit vid åttatiden på kvällen (och då hade de även hunnit med saker som att leka "Laurentia" vilket gav åtminstone Chrille träningsvärk i knäna). På kvällen tittade vi på "Harrison's flowers", någon krigsfilm om kriget i Jugoslavien. Jag stundom skrattade (en av fotograferna såg ut som en sallad när han var så där kamouflage-sminkad) och var stundom väldigt nära tårar. Jag föredrar nog att spela TP, det är mer socialt...

Igår började vi gå efter det preliminära schemat, vilket på lärarspråk betyder "här har ni något att gå efter så länge, men ni kommer aldrig att veta när eller om det är klart". Vårat är mest luckor och håltimmar, men vissa individuella val syns inte än. På måndagar och fredagar har jag just nu bara en lektion. I dag har jag två. En är teatern som skulle slutat om en timme men slutade för en halvtimme sen, och den andra är naturkunskapen som börjar 12.25. Jag har alltså två och en halv timme att fördriva. Lite får gå till skrivuppgiften från teatern och lite får gå till att läsa (kanske lite i psykologiboken rentav). Och jag borde fundera ännu mer på mitt projektarbete. Tre timmar i veckan ska det ta upp... Jag vill göra det om Taizé. Men hur ska jag ha råd med både att åka till Taizé på typ höstlovet och åka till nyårsmötet i Bryssel som jag också vill till? Hell, I need a job! Någon som vet några bra stipendier man kan söka eller några sponsorer? Hur gör man sånt här? Jag har typ inga andra idéer. Hjälp!

Nu ska jag försöka göra skrivuppgiften eller nåt.
/Tidsfördrivaren

I går började jag mitt (om inte allt skiter sig) sista år på Boland. Läget är mer skärpt än någonsin på skolan, politikerna har skurit ner ännu mer och det blir ett rejält slag i magen. 15 lärare mindre på hela skolan med oförändrat elevantal. Lärarna har knappt tid att äta lunch och p.g.a det pressade schemat hinner ingen av dem ursäkta försenade arbeten eller hålla omprov. Att omproven försvinner kan nog vara bra egentligen, åtminstone för en del som har tendenser till att samla omproven på hög, lämna in arbeten för sent och ha en rejäl hög med rester i slutet av skolåret. Dessutom känns det så surt om man lämnar in ett ihopstressat arbete i tid och får G när försenade arbeten kan få MVG (och ens eget kanske kunnat nå MVG om man haft lika lång tid på sig).
Alla stackars lärare som vill bry sig om sina elever och kunna finnas för dem, se dem och kunna ge extrahjälp där det behövs? Massor av klasser har tydligen slagits ihop också. Vi är typ 19 och ska vara väldigt lyckliga över det, min klassföreståndares största klass är 39 fordonselever... Hon har inte fler klasser i år, men 88 fler elever... Hur tror politikerna att det här ska kunna funka? Hälften av lärarna kommer väl gå in i väggen och sjukskriva sig efter det här skolåret, och då blir det dyrt...

Mamma mia var fantastiskt, nu kan mamma och jag sitta och jämföra svenska musikalen, engelska musikalen och filmen. Men Stockholmarnas bilar kan inte ha mycket till bromsar och lameller kvar- vi fick röra oss i snigelfart och köa i över en timme på väg in i Stockholm, ofta i uppförsbacke. Har varenda låt i huvudet nu... Mest irriterande var nog när en man som satt bredvid mig, bred och minst 1.85 lånd reser sig upp och börjar hoppa vid extranumrena. Många stod upp, men när han gjorde det var det synnerligen omöjligt för oss att se något om vi inte stod på tå. LITE kan man tänka på omgiviningen när man går på musikal...

Men nu måste jag sova. Om lite mindre än 14 timmar ska ju min älskade syster konfirmeras! Sen efter mottagningen ska jag på Diskusmöte på lördag kväll/ söndag morgon... Men på måndag har jag bara en lektion enligt det just nu fattiga schemat, och den börjar 12.55 :D Lika bra att njuta, så fortsätter det nog inte...

Kram och kyss
Chiquitita

I förrgår kom vi så hem från Taizé. Jag var trött som aldrig förr och grinig men det var ändå skönt. I år träffade jag folk från fler olika länder än någonsin, bara i min samtalsgrupp tror jag att minst 6-7 länder var representerade (var också väldigt varierande beroende på dag).

Vi fick världens stämning i köket i vårt "big washing up team"! Efter varje frukost och lunch satte vi igång att- gärna under sång- iklädda våra vita plastförkläden diska grytor, lådor, slevar och silar (för att nämna lite). Efter lunch hade vi alltid vattenkrig! I början lindrigare men värre och värre under veckans gång. Line blev islängd i sköljbaljan en gång och de fick sin hämnd dagarna efter. Strax efter Lines bad blev jag och Leonore (portugisiska) ivägskickade tidigare för att vi var för blöta och en av arbetsledarna var rädd att vi skulle bli sjuka.
Slutstriden i lördags var inte heller nådig, jag hade en liten torr fläck bakpå mina byxor. Alla var dyngsura och vi Knivstingar skulle på möte med broder Johan men ombads komma tillbaka i torra kläder. Åh, jag saknar mitt köksgäng! Songbird var så skön, han är italienare och heter egentligen Diego men jag döpte om honom till Songbird (som senare oftast förkortades till bara Bird) eftersom han alltid sjöng eller visslade. Och han lät verkligen som en fågel när han visslade! Hans repertoar var inte särskilt bred heller och mer än en gång försökte jag tysta honom med en svamp, men det var meningslöst... Han fick sig ett fågelbad under slutstriden eftersom han var en av de som slängde i Line ett par dagar innan- fast hon fick ju bada i kallvattnet.  

Nästa gång ska jag stanna längre. Då är jag 18 så då är åldern inget hinder längre, jag har tagit studenten och det behöver inte bli en katastrof eller avbrott i några studier om jag stannar några månader. Det som mest behöver fixas är en ordentlig sjuk- och olycksfallsförsäkring som gäller i Frankrike och finansieringen. Efter andra veckan är själva uppehället gratis men jag lär ju fortfarande ha lite fickpengar och planer för att fixa resan dit och hem. Jag har dessutom funderat på att göra mitt projektarbete om Taizé. En film kanske, istället för de minst 10 år gamla filmerna som redan finns. Du skulle det ju förstås gälla att kunna skrapa ihop pengar till en resa på höstlovet eller någonting sånt...

Nä, nu borde jag sannerligen göra något annat. Tex. läsa boken om Taizé jag lånade över sommaren från skolbibblan- skola börjar ju trots allt i morgon. Och i morgon ska jag och mamma också gå på Mamma Mia! Oj, kanske dags att börja tänka på hur vi ska ta oss till Globen...
/ Karolin

Ungefar 30 timmar har jag kvar i mi fristad. Varje gang jag ar har ar sa annorlunda mot forra gangen...  Jag och syrran fick flytta in i en barack i onsdags da Annika och Karin (som behovde barak p.g.a halsopoblem) akte hem tidigare. Vi fick nog rummet mt p.g.a mina ryggproblem. Egentligen kanns det som om allt slutade igar eftersom manga aker hem i dag, sista samtalsgruppen, borja samla e-mailadresser... Den eufori jag brukar kanna nar jag ar har ar inte lika narvarande i ar. Men inen kan vara glad jamt.
4 minuters internettid kan vara bra att ha kvar.
/Karolin

En mycket kort halsning fran forsta dagen i Taize. Vi sover i ett talt oh nastan alla fros i natt (min nasa var kall, resten ok), dock inga rattor eller tvestjartar an. Jag jobbar i grovdisken och det ar ganska tungt men ratt kul an sa lange. Pussar till alla, nu ska vi h Knivstamote.
/ Karolin

Ett kort inlägg från Riksmötet 2008. Vi kom i söndags, åker hem i morgon. Känns lite dassigt att vi ska åka buss 10 timmar tillbaka för att lite mer än 24 timmar senare åka 32 timmar åt andra hållet. Jag pysslar sjukt mycket på det här lägret... Vädret har varit sådär men just nu skiner solen (paraply funkar för övrigt inte när det nästan blåser storm). Lite synd att vi bara är ca en tredjedel av det deltagarantal som var tänkt (vi är ca 500 personer).

Jag kan inte fatta att jag är i TAIZÉ om bara fyra dagar och att mellanlandningen hemma blir så kort. Typ tvätta och sova. Men jag vill bada också! Enda badutflykten till stranden härifrån var i måndags då det ösregnade så gott som konstant hela dagen... Schysst tajming. En del grejer på det här lägret känns väldigt dåligt planerat vilket ger mig som brukar vara funkis/medplanerare lite lätt ångest på nåt sätt. Det finns egentligen ganska lite saker att göra och det som finns finns bara en dag och inte mer, det är typ noll skyltat och rätt dåligt informerat. Jag trivs ändå, har svårt att tänka mig något Svenska Kyrkans Unga-arrangemang där jag inte trivs alls. Då blir 2+2=5 också.

Nu har jag lovat att gå på "schysst pyssel" hos Calle. "Vi ska sy och vi ska klippa"...
/ Singing in the rain/sun

I morse var det tänkt att jag, mamma och syrran skulle vara i stan vid elva för att "göra Linné" (gå i Linnéträdgården och titta lite på "Linnés" Uppsala, vi gjorde inget relaterat till det förra året och tydligen är det "Linnéår" i år också). Elva? Jo, sure. Tio i satt jag och åt frukost, duschad och påklädd, mamma satt i nattlinne och syrran var inte ens uppe ur sängen. Där hade jag skyndat mig för att inte vara sist. Runt tolv tror jag vi var inne... Vi köpte en grej till mitt hemliga projekt och ett hänga-gubbe-spel (där man hänger på en skelettgubbe kroppsdelar där han hänger i galgen (där höll det på att bli "algen"...). Sen träffade jag Laxhmi!

Jag mötte Laxhmi i bibblan där hon satt och ugglade bakom en bok :) Hon smsade mig vid typ midnatt och undrade om jag ville hitta på något idag och en överlycklig Karro svarade ja. Vi gick till Stora Torget och inväntade Karin och Matilda, en f.d. klasskompis till Laxhmi som jag inte hade träffat förut. Hon var störtskön och jättetrevlig, riktigt härlig prick ;D Vi fyra gick på stan i flera timmar...
Och gosh, det finns ju snygga kläder som jag kan ha! Sjukt kul var det att känna sig riktigt snygg för en gångs skull. Och på min favvisaffär Kappahl var det HALVA REAPRISET på ALLA REAVAROR! Jag la undan 1 kortärmad tröja, TRE linnen och ett par shorts- alltihop blir mitt för 350 spänn! Jag sak gå dit i morgon nu när jag vet att jag har råd med dem. Ett av linnena kanske inte var så kanonsnyggt- men det kostar bara 25 SPÄNN! MITT!

Sen blev Matilda hämtad och vi tre kvarvarande satte oss vid ån. Jag blev tredubbelt drabbad av de sug som förföljt mig hela eftermiddagen- jag var så enormt sugen på vattenmelon. VATTENMELON, fattar ni? Vad är det för grej att bli så sugen på? Så efter att vi sagt hejdå och jag tagit tåget hem gick jag raka vägen till ICA och började leta vattenmelon. Efter ett tag undrade jag om min fasa kunde vara sann: var de SLUT? Finito? Finished? Efter ett tag hittade jag en låda med meloner med det där spräckligt gröna skalet. Men de var så löjligt små, efter lite rotande hittade jag en låda med större. Så jag köpte min melon (och det andra mamma ville ha) och åkte hem med mamma och pappa som varit i Långhundra och försökt få igång Amazon (snart dags för besiktning...).
Väl hemma skar jag upp melonen- döm om min förvåning när den var GUL inuti! En GUL vattenmelon! God var den i alla fall, jag har ätit upp nästan halva -själv! Inte mycket kalorier där i alla fall. Gottgottigottgott!

/MelOOnen