Jobb någon?

Ibland blir jag bara så trött... Förra veckan ringde de från Svensk direktreklam och bjöd in mig på öppet hus i går. Jag gick dit och vi fick veta lite mer om SDR och se lite kartor och shit som satt på deras kontor. Sen sa de en jävla stor grej- vi ska börja blada ihop reklamen själva. Tidigare innan jag började så var det också så, men sen jag började så har den varit färdigsorterad. Nu vet jag fan inte om jag orkar med det här skitjobbet längre. När min runda tar 4 timmar tjänar jag just nu 35 spänn/ timmen, oavsett hur mycket jag delar ut! Jag tänker försöka skaffa jobb på ProVoice telefonförsäljning som resten av uppsalas tonåringar. Jag VET att det är ett skitföretag, men just nu orkar jag inte med tanken att de tjäna 15 spänn mer än mig i timmen- om de inte säljer någonting. Mina föräldrar gillar det inte, men jag tänker låta Linda ge dem mitt nummer. I'm in. Fast nu säger Anna att jag borde söka jobb på typ Kvantum eller nåt i stället. Kanske ska göra det först. Kanske. Fast orkar jag med det här egentligen? ME WANT MONEY! NOW!!

Om fem minuter har vi matte igen. Vad gjorde jag nu av den här håltimmen vid inställd kultur- och idéhistoria? Ingenting. BAJS! nu ska jag nog tröstäta lite. Choklad är gott. För sen måste jag ha tre lektioner, sen flöjtlektion och sen tänkte jag släpa mitt lånade kamerastativ med mig och knäppa nattbilder på stan. Se you!
/ Tröttoless








Men alltså de kan ju inte bar putta på varandra för att de har lust... eller?

I dag har jag haft tre lektioner hittills. I morse Kultur- och idéhistoria där vi tittade klart på en galen film om Mozart, så lektionen drog över med minst tio minuter. Sen spring spring till matten där jag skulle göra klart provet som jag aldrig hann klart med före lovet. Jag tror att jag lyckades ganska bra till slut, läraren ropade tillbaka mig till katedern varenda gång jag lämnat in provet för att påpeka slarvfel och bad mig göra något åt dem. Kände mig helt lost.
Efter matten kom jag och några andra sent till geografin där de låst dörren och släppte in oss efter ett tag. Vi fortsatte att babbla om jordskorpan och endogena respektive exogena krafter. Jag fattar inte det där med förkastningar! Berg som skjuter varandra upp eller ner för att de av någon märklig anledning trycks mot varandra... De ligger ju mitt på plattor? Jag gick från lektionen med mina frågor obesvarade för att vi gick igenom det där konstiga pappret med bilder som vi knappt såg vad de föreställde och som läraren inte heller fattat om han inte haft facit. Våran stackars geografilärare är nämligen utbildad i samhällskunskap och historia, men inte just geografi. Alltså har han bara suttit och läst in sig i boken och kan ofta inte svara på mina frågor. ARGH!
JUst nu är svenskan inställd. Jag gick till klassrummet där engelskaläraren satt och sa att hon kunde ta sin lektion tidigare så slapp vi ha den på eftermiddagen. Enda nackdelen är att klassen är spårlöst borta. Så jag kommer ju inte härifrån tidigare i alla fall.*MORR*

I går fick vi tillbaka vår underbara sovmorgon på måndagar, till 11.25. Fast igår var det inget klassråd, så då blev det 11.45. Enda kruxet med att måndagarna blivit kortare lektiontidsmässigt (för vi slutar ju fortfarande runt 16.25) är att tisdagarna blivit ommöblerade så att svenskan ligger där i stället. Och det vi ville när vi tjatade om att få tillbaka våran sovmorgon var nog att svenska skulle TILLBAKA till torsdagsmorgonen där den låg förut. För när den togs därifrån så hade vi bara två lektioner på torsdagar. Typiskt...

I går när jag sen skulle hem med 17.13-tåget råkade jag ut för en sån där gång då man råkar höra en konversation och bara vill storma in i den och huta åt den ena. Jag satt på en bänk på perrongen vid spår 2-3 som stod rygg mot rygg med en annan bänk. På den andra bänken satt ett medelålders/äldre par. Då kommer en gubbe fram och börjar prata med dem. Klockan var ca 16.55. Han börjar klaga på att tåget som stod på spår 2 "stod i vägen" för hans tåg som enligt hans biljett skulle vara inne 16.51. Det tåg som nu stod där skulle avgå 16.58 och det han skulle åka med 17.09. Han sa att det var bara jävla skit med de här ombyggnadsarbetena runt stationen och att ingenting fungerar. För det första verkade han inte vara pendlare, så han borde inte drabbas särskilt ofta. Jag pendlar 5 dagar i veckan (med tåg totalt 7 resor), och självklart har jag drabbats av dessa otaliga förseningar, oväsen och gunnebostängsel. Men hallå? Hans tåg var kanske inte ens försenat! Hans problem var att tåget inte stod på spåret 18 minuter innan avgång. Tror han att alla tåg med dagens spårbrist kan göra det? Han hade sagt åt konduktören på det tåg som nu stod inne att hans tåg "stod i vägen". Jag hade sån omåttlig lust att vända mig om och säga att "URSÄKTA, vad är ditt problem egentligen?", men jag höll mig. Just nu önskar jag att jag hade sagt något. För en del har verkligen I-landsproblem så att det bara skriker om det. Skit i krig och svält och orättvisor som sker under våra näsor, men om någon sabbar en rabatt eller ett tåg är försenat, då lyfter medelsvensson på arslet!

Nu ska jag ha engelska!
/ ARG!

Varför inställd... kan den inte vara...utställd?

Rörelselektionen är inställd. IGEN. Är det något med oss som gör läraren sjuk?
Om en halvtimme har vi scenografi till 17.50. Det är lite psykande för mig att börja halv nio och sluta så sent. Skolan äter mina onsdagar. Fast det är ju mitt fel alltihop. PLUGGIS!

Jag tänkte bara svara på Singis kommentar till mitt förra inlägg:
Nej, vi inte bara åt och bad men det var de fasta hållpunkterna för dagarna :D Vi hann jaga runt på stan efter frimärken, se sjön och en kyrka och massa annat (stå på fullpackade bussar, snacka med galna fransoser, såga Italiens skolsystem...). Den första workshop jag gick på var en om hur man kan förebygga våld i samhället och skapa fred på jorden ungefär. Fast jag kom sent efter att ha köat i 20 minuter till en toalett, brodern som föreläste växlade mellan franska och engelska hela tiden (jobbigt att lyssna på) och jag tappade koncentrationen, så när han började snacka om smågrupper gick jag faktiskt därifrån. Jag önskar att jag varit piggare och orkat lyssna mer! Den andra workshopen jag gick på handlade om en rättvisare ekonomi och hur man ska göra för att försöka skapa en jämlikare fördelning så att u-länderna kan hjälpas ur fattigdomen. Den var jätteintressant med smågruppssamtal som avslutning. Jag måste bli bättre på att koncentrera mig under föreläsningar, annars kan jag verkligen inte skaffa mig någon eftergymnasial utbildning om jag nu skulle för för mig det.

Nu ska jag käka min macka och gå på scenografin! Vi ska typ kolla på ett genomdrag av musikalen. Fast jag vill ju så gärna fortsätta bygga min modell!
Kram/ Toker

Michael Schumacher, släng dig i väggen!

Min första absurda tanke var att fortsätta berätta om Genève. Men eftersom alla som ens nämner Schweiz om de inte aktar sig får en tre timmar lång redogörelse om hur det var så skippar vi det!

I går övningskörde jag! Typ första gången. Jag kan starta och köra på kopplingen och gasa lite, och svänga. Det första som hände när jag skulle starta första gången var att det i det vi klassat som "öde" industriområde kommer en buss som svängde för snävt... Jag kastar mig ur bilen, mamma tar över och en passagerare nickar medlidande åt mig där jag stod i vägkanten och såg tämligen vettskrämd ut. Det var jättekul att köra, jag är såå duktig :D Jag vill ju kunna ta mitt körkort strax efter artonårsdagen så då är det väl hög tid att börja intensivträna. Rena rallyt. Längtar ihjäl mig till då jag kan köra i trafik själv, till kyrkan, till mormor, till affären, till stan, till knoddarnas träningar...

Efter min tur runt Vattenfall (där en kvinna i BMW tittade bra länge och fundersamt på oss...) åkte vi på herrlagets match i Alsikehallen. Malin ropade rakt ut i telefon då hon fick höra att jag hade Vassunda-kläder på mig, det är väl inte särskilt vanligt att se mig som handbollssupporter. Efter matchen (som Vassunda självklart vann med mig i publiken) fick jag köra lite till ute bland husen i Alsike. Jippie!

I dag vaknade jag IGEN av att hundarna skällde som tokiga när mamma och pappa stuckit iväg uppåt Falun för att heja på mina småsyskon i handbollsträsket. Jag gick ner och släppte in dem i mammas och pappas sovrum och la mig i mammas säng. Där somnade jag och vaknade inte förrän vid tolv... Efter att mormor ringt några gånger gick jag med på att hon och morfar kunde komma ner och fika med mig. Det åkte för någon halvtimme sen. De är bra snälla! Och söta.
Nu ska jag spela The Sims. Och försöka få igång "året runt"-versionen en gång till, det har inte funkat förut! Sorgligt!
/ Nöörd



KOOOOMMMEEEENTEEERAAA!

Bonne Année!

Jisses, snacka om att jul och nyår gick undan! Julafton hos mormor med övernattning och så juldagen hos farmor (där David som hade godisförbud fick två chokladaskar... jaja...) och sen på annandagskvällen åkte vi till Genève, klockan 01.00 startade bussen från Cityterminalen i Stockholm. Första natten sov jag typ inte ett piss, både för att kudden blivit kvar hemma (tillsammans med kåsan, skeden och öronpropparna), att jag brukar sova dåligt på bussen och att folk klev på längs vägen. Andra natten sov jag betydligt och ryckte till när jag vaknade vid halv sju på morgonen och insåg att vi stod utanför skolan där vi skulle bli välkomnade till värdförsamlingar (och därifrån vidare till familjer)!

Jag fick bo med Linda, Kristina och Anneli från Valbo hos världens gulligaste äldre typ 1.5 timme från stadskärnan, i stadsdelen Lausanne. 28000 deltog i mötet varav ca 50 svenskar! På morgnarna fick vi frukost hos dem och gick på morgonbön i församlingen innan vi tog oss in till Lausanne och därifrån ett specialtåg till Genèves flygplats.
Vid flygplatsen låg Geneva Palexpo, ett antal gigantiska utställningshallar där vi (eller åtminstone jag) tillbringade mycket tid. Vi åt vanligtvis lunch där i någon av de två hallarna, matköerna var minst sagt trånga och hektiska. Man kunde ganska snabbt bli undanskuffad av tio pers om man inte hade armbågar!

Lunchen bestod ofta av någon form av skinka eller köttbit, ett par frallor, en frukt, en vattenflaska och kanske någon liten ostbit, och så en våtsavett att tvätta händerna med. Alla måltider i Palexpo åts sittande på asfaltsgolvet i hall 4 eller 5, ganska mysigt men stökigt. Efter lunchen var det lunchbön i hall 1 och 2 som i praktiken var samma hall. Efter lunchbönen fanns det vanligtvis (två av tre dagar åtminstone) workshops men många använde tide till att utforska staden. Jag höll mig dock i Palexpo så mycket jag kunde, workshops är kul och det var lite lugnare där.

Efter fritiden var det middag i samma halvt livsfarliga kösystem (det är faktiskt ett under om ingen blev skadad!) då man fick ungefär samma sak som till lunchen fast med en uppvärmd konservburk som varmrätt och te för den som ville. Det värsta vi fick var nog bruna bönor med fläskkorvar, den burken var faktisk lite svår att få i sig. Annars är man ju kompostkvarn, men jag har fått skarp konkurrens från Robin. Det finns ingen botten i honom! Det flesta burkarna var faktiskt goda... Hur delikat ravioli nu brukar vara vet inte jag som typ aldrig ätit det förr.

Efter middagen samlades då alla 28000 till kvällsbön i bönehallarna, och efter den hade vi ingen större brådska. Det trodde vi första kvällen, men då vi kom till Palexpos "vänthall" (nr7) visade det sig att vårat specialtåg skulle gå en hel timme senare. Var femte minut skrek en ytterst irriterande kvinnoröst i högtalarna att alla som ska ta tåget efter klockan nio MÅSTE vänta i hallen... När vi kom hem till våra "föräldrar" varje kväll fick vi mynta-te och schweizisk choklad och småprat om hur dagen varit. Vi kunde inte ha haft det bättre! Sen gick jag och Linda en trappa ner till vårt mysiga källarrum med dubbelsäng, och Kristina och Anneli en trappa upp till sitt betydligt mindre rum. Sen kan man säga att vi däckade!
Nu ska jag titta på sagan om de två tornen med mina föräldrar. Knoddarna är på Kopparcupen i Falun. Kramisar!
/Karolin

RSS 2.0