Karros vardagstankar

Ibland blir jag bara så trött... Förra veckan ringde de från Svensk direktreklam och bjöd in mig på öppet hus i går. Jag gick dit och vi fick veta lite mer om SDR och se lite kartor och shit som satt på deras kontor. Sen sa de en jävla stor grej- vi ska börja blada ihop reklamen själva. Tidigare innan jag började så var det också så, men sen jag började så har den varit färdigsorterad. Nu vet jag fan inte om jag orkar med det här skitjobbet längre. När min runda tar 4 timmar tjänar jag just nu 35 spänn/ timmen, oavsett hur mycket jag delar ut! Jag tänker försöka skaffa jobb på ProVoice telefonförsäljning som resten av uppsalas tonåringar. Jag VET att det är ett skitföretag, men just nu orkar jag inte med tanken att de tjäna 15 spänn mer än mig i timmen- om de inte säljer någonting. Mina föräldrar gillar det inte, men jag tänker låta Linda ge dem mitt nummer. I'm in. Fast nu säger Anna att jag borde söka jobb på typ Kvantum eller nåt i stället. Kanske ska göra det först. Kanske. Fast orkar jag med det här egentligen? ME WANT MONEY! NOW!!

Om fem minuter har vi matte igen. Vad gjorde jag nu av den här håltimmen vid inställd kultur- och idéhistoria? Ingenting. BAJS! nu ska jag nog tröstäta lite. Choklad är gott. För sen måste jag ha tre lektioner, sen flöjtlektion och sen tänkte jag släpa mitt lånade kamerastativ med mig och knäppa nattbilder på stan. Se you!
/ Tröttoless