Pillertrillarens bekännelser
När jag var i Kina med skolan bodde vi en vecka i familjer i storstaden Tianjin. Mamman i familjen hade tandvärk (eller snarare ont i halva underkäken) och led något fruktansvärt. Men kinesisk medicin är annorlunda än vår. En tjock, brun sörja skulle hon dricka, var något örtgojs som jag förstod det rätt. Smakade det som det luktade skulle jag nog hellre gjort som Lina i Emil i Lönneberga: Gått till Smed-Pelle och få den utdragen med tång. Förutom örtgeggan skulle hon även dricka örtte med någon sorts blommor i. Västerländsk medicin finns i Kina med men många tror inte på den. Mamman sa:
"Era mediciner dödar bara smärtan, men det är en genväg. Jag måste härda ut och dricka mina mediciner i kanske tre månader eller så."
Jag var chockad. I hennes tillstånd där hon hade så ont varje gång hon åt... Jag har haft tandvärk en gång och gick på ibuprofen i över en vecka i väntan på att vi skulle lyckas fixa en engelska tandläkare som ville behandla mig inom motsvarande landstingsvård. Aldrig i livet att jag skulle ha skippat tabletterna. Den kinesiska mamman imponerar mig.
Förutom att jag upptäckt att man kan dricka varmvatten som det är, att riktig kinamat från den regionen är bäst, att friterade skorpioner smakar pommes frites och att västerlänngar är exotiska så har jag kanske inte så mycket kines i mig. I alla fall inte om valet står mellan att dricka något som ser ut som toalettinnehåll eller svälja mina älskade värktabletter. Leve piller!
/Pillertrillare
Tv-spelsskapande är min nya grej
Kundvagnen var min vän på söndagen då jag frivilligt kryssade runt med allas fynd eftersom det var min väskas fel att den inte borde lämnas. Hade alltid något att hålla mig i. Tycker man skulle kunna göra ett tv-spel av Ullared. Tryck på X för att ropa på dina vänner (varenda gång någon kom bort skrek vi andra "Säg ho ha Knivstabo, säg ho, ha Knivstabo!" tills denne generat kom tillbaka). Styr kundvagnen med höger spak. När du kört in i tre andra vagnar förlorar du ett liv, blir hungrigare och tålamodsmätaren sjunker. Tryck på triangel för att säga "ursäkta" åt de tre senast personerna du körde på. Tryck på cirkel för att ta snabbaste vägen till cafeterian. Möjligheterna är oändliga. Spelföretag: varsågoda. Jag kan nöja mig med 10% av vinsten.
Seriöst, att köra kundvagn på Ullared är inte lätt. Det är så mycket folk överallt. Några gånger kanske vi lyckades komma med i bild i tv-serien när kamerakillen med doftgran på kameran knölade sig förbi. Provrummen var en upplevelse. Minst 50 provrum, du får laminerat papper med streckkoder och rumsnummer på (streckkoderna visar hur många plagg du haft med dig). Efter provande kan du skicka ner oönskade plag i ett räcke där de sen åker lift till hittills okänd destination. Jag säger bara wow. Gjorde plötligt inget att jag inte gillade byxorna!
Ryggen fortfarande paj men huvudet fungerar någorlunda. Borde seriöst börja använda kalender snart innan allt är ihopmixat i huvet igen. Nu drar vi igång!
/Ny rygg köpes
Frankrikes sandigaste rappare är hemma
En ukrainsk pojkvän har satt guldkant på min vecka i Taizé. Inte min pojkvän, där är det fortfarande intet nytt. Men vi 9 tjejer från vår grupp delade rum med tre tjejer från ukrainska (vilkas engelska var så gott som obefintlig). En av dessa hade en pjkvän som tycktes oändligt fäst vid att komma in utan att knacka. Efter en episod då Emelie höll fast dörren började han knacka men rev upp dörren oavsett ifall han fick svar eller inte. Han fick ett hedersomnämnande i min improviserade Taizérapp:
Rummen de är fyllda med ukrainska pojkvänner
Vi avskyr att ha folk i rummet som vi inte känner
När X går på gudstjänst går hon ej dit för att dyrka
hon spanar efter killar över hela våran kyrka
Vill du känna hur jag luktar?-nej, jag trodde inte det!
Spelar ingen roll hur ofta man än duschar i Taizé
Bra va? Borde jag fortsätta? Jag tror jag hittat min karriär.
Annars har vi haft en bra vecka i Taizé. Jag fick den exotiska upplevelsen att ta en snabbtur genom en fransk läkarmottagning för att få penicillin till min halsinfektion- som ironiskt nog inte gjorde så ont.
Jobbade under veckan som "animator" i familjebyn- lekte med alla 3-5 åriga barn. Fick veva upp min franska som inte motionerats på över ett år för att kommunicera med åtminstone de franska barnen. De förstod mig, men jag förstod knappt hälften av vad de sa! Härligt att språk inte alltid är allt. De älskade mig så länge jag lydigt var fånge i sandlådan. Händerna "bakbundna", fötterna nedgrävda i sanden och "ätandes" förgiftade sandkakor som dödade mig ca 20 gånger per dag. Förnedring existerar knappt när det rör sig om fyraåringar. Och nu tror jag att jag fått ur all sand ur öronen.
Franska kramar
Sandkvinnan
Återupplivning!
Hej världen!
Efter över ett år tänkte jag nu återuppliva denna blogg. Några har säkert följt min resedagbok under mina månader i England. Japp, Karro har varit ute i världen och blivit vis (eller inte). Det som inte dödar härdar och det har ändå varit ett bra år. Kulturkrockar är faktiskt rätt intressanta!
Tyckte du att England och Sverige var lika? Jag med. Lärde mig den hårda vägen hur fel jag hade. I alla fall de jag mötte var konservativa, nationalistiska, väldigt kritiska till omvärlden och ovetande om vad man normalt klassar som en måltid. I helvetet är britterna kockar, brukar man ju säga... Men de har faktiskt en matkultur utanför fish and chips, även om det kan tyckas svårupptäckt.
Har insett hur mycket ett land kan förändras på 10 månader. Bara det att jag fick hjärnsläpp när jag såg en skylt med "apoteksgrupperna" på. Just ja, någon sa ju något om att apoteken är fria nu. Tydligen missade jag en bröllopshysteri utan dess like vilket jag faktiskt kan vara lite besviken över nu, mest för att jag ville kunna gagga för barnbarnen om att jag mindes prinsessbröllopet. Två av mina vänner förlovade sig, en av dem fick dessutom barn. Hur vågar saker bara gå och förändras för att jag sticker?
Allt detta tycker jag är lite fräckt. Lämnar jag en plats ska den frysa i samma skick tills jag kommer tillbaka. Framför allt ska man inte få syn på de som jag fortfarande känner är småbarn körandes i en bil på byn- SJÄLVA! Med körkort! Brukar hinna tänka att de snott bilen innan jag kommer på att det finns folk födda -92 som fyllt 18. Och att jag ska fylla 20. Ålderskris!
Har varit på Peace and Love också! Stod i tält och pratade om IT-industrin som tillverkar våra mobiler och sånt. Visste du att...
- en del som tillverkar elektronik bara tjänar 4 kronor i timen, medan en flaska duschtvål kostar 17 kr?
- det går åt 1,8 ton (lika mycket som en noshörning väger!) naturresurser för att tillverka EN laptop?
- på fabriken Foxconn i Kina som bland annat tillverkar iPhones försökte på bara några månader 12 arbetare ta livet av sig? Nu måste nyanställda skriva kontrakt på att de inte tänker försöka begå självmord...
- folk som jobbar i industrierna ofta får cancer av alla gifitga ämnen, och inte får ersättning från fabrikerna?
Jag är en sån som får konstiga frågor i huvet. På Peace & Love dök bland annat dessa frågor upp:
- Hur många meter staket gick det åt till att stängsla in festivalområdet, campingar och allt?
- Hur många bajamajor hyrdes in?
- Vem kom på den briljanta idén med en lugn camping (jag är evigt tacksam!)?
- Var det bara vårat utställningstält som lyckades blåsa bort och fastna i taggtråd?
Om någon har svaren får ni gärna höra av er!
Kram
Svengelskan
