Pillertrillarens bekännelser

Plötsligt känns det som att det skulle var trevligt att vara ett ryggradslöst djur eller nåt. Eller har man ont i ryggen då med? Knarkar värktabletter, liniment och vetekudde. Kom, värktabletter, kooom! Alla filosofier om att inte ta tabletter i onödan är bortkastade på mig. Finns det någon smärtlindring så tar jag den.

När jag var i Kina med skolan bodde vi en vecka i familjer i storstaden Tianjin. Mamman i familjen hade tandvärk (eller snarare ont i halva underkäken) och led något fruktansvärt. Men kinesisk medicin är annorlunda än vår. En tjock, brun sörja skulle hon dricka, var något örtgojs som jag förstod det rätt. Smakade det som det luktade skulle jag nog hellre gjort som Lina i Emil i Lönneberga: Gått till Smed-Pelle och få den utdragen med tång. Förutom örtgeggan skulle hon även dricka örtte med någon sorts blommor i. Västerländsk medicin finns i Kina med men många tror inte på den. Mamman sa:
"Era mediciner dödar bara smärtan, men det är en genväg. Jag måste härda ut och dricka mina mediciner i kanske tre månader eller så."
Jag var chockad. I hennes tillstånd där hon hade så ont varje gång hon åt... Jag har haft tandvärk en gång och gick på ibuprofen i över en vecka i väntan på att vi skulle lyckas fixa en engelska tandläkare som ville behandla mig inom motsvarande landstingsvård. Aldrig i livet att jag skulle ha skippat tabletterna. Den kinesiska mamman imponerar mig.

Förutom att jag upptäckt att man kan dricka varmvatten som det är, att riktig kinamat från den regionen är bäst, att friterade skorpioner smakar pommes frites och att västerlänngar är exotiska så har jag kanske inte så mycket kines i mig. I alla fall inte om valet står mellan att dricka något som ser ut som toalettinnehåll eller svälja mina älskade värktabletter. Leve piller!

/Pillertrillare

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0