Karros vardagstankar

Jag lever just nu i en fas av tvivel.  Jag vet inte vilka individuella val jag vill ha nästa år. Just nu står det typ Svenska C, Engelska C, Matte C och Keramik. Period tre i år (som börjar om en vecka): Tonårspsykologi. Jag tror att jag nästan har bestämt mig för att ta ledigt från mattepluggandet nästa år och läsa Foto B istället  - det känns som om fotokällaren blivit lite av en fristad för mig. Det är så skönt med praktiska ämnen som lättar upp de teoretiska, ämnen där det i princip räcker med att dyka upp på lektionerna. Där jag får lufta min kreativa ådra och bara ha kul. I gymnasiet kan man ha kul, efteråt ska man plötsligt ta studielån och mena allvar med allting. Läser man foto ska man jobba med det osv. Samtidigt så funderar jag på att följa med på skolans skidresa i år. Jag har aldrig åkt skidor utför i hela mitt liv och det skulle vara spännande att prova.

Varför är mitt liv så jävla kaos just nu? Varför lyckas jag inte duga?

Jag tror att mitt liv är lite som att åka vattenrutschbana. Först släpper man av någon anledning taget och tar sats, sen går det jättefort ett tag, sen ramlar man en bit och rätt var det är ser man ingenting och flyter runt lite och sen fattar man inte riktigt vad som hände. Man bara står där och fattar ingenting. Sen sätter man fart uppför trappan för att åka en gång till, utan att veta riktigt varför!

I helgen var det Diskusmöte igen, den här gången i Ockelbo. Det första jag tänkte på när jag hörde Ockelbo var snöskotrar och den där låten av Pistvakt om en skotermodell (Ockelbo 300, Ockel-ockelbo, Ockel-Ockelbo, det är det fiiinaste som finns..."). Nu tänker jag på en ytterst välutrustad lokal, en ledare som ger allt för ungdomarna och en präst som ligger på min topplista över coola präster. Deras församlingshem eller vad det nu var vi bodde i var jättestort, i alla fall med mitt mått mätt. De hade blåsrör med pilar och måltavlor, Singstar, Playstation, biljardbord, pingisbord, några sällskapsspel (inte fullt så ovanligt), luftgevär (som vi höll oss borta ifrån), video och dvd men inga tv-kanaler. Det sista var nog det enda vi saknade då en del nog ville se melodifestivalen, men sitter man i Diskus så gör man. Jag räknar aldrig med att kunna följa en speciell tv-serie eller se helgens filmer, jag är borta så mycket! Line och jag har i alla fall kommit framt till att jag ska komma och hälsa på henne. Det ska bli kuuligt ;D

Jag ska baske mig ha ett anständigt jobb snart. Nu har jag fått reda på att 150 kr är min "fasta lön". Det är alltså inget misstag eller feltryck på följesedeln, de tänker verkligen låta mig jobba för 35 spänn i timmen. Jag känner mig nertrampad och förnedrad. De sa ju när vi var där att lönen skulle öka eftersom arbetet gjorde det! Hur tror de att de kan behandla oss? De måste väl tjäna mer på att de inte har folk som bladar längre! Just nu, fuck SDR! Ge mig ett jobb där jag slipper bli behandlad som en naiv skolunge som ääälskar att jobba för en skitlön. Jag borde kunna få ett bättre jobb, för helt dum i huvet är jag inte. Tror jag i alla fall, men det kanske jag är som jobbar kvar där än.

För mig är det så ovanligt att ha två hela dagar som ingenting är planerat på, haha... Jag har en bok jag måste läsa ut till engelskan fast den är sjukt jobbig, mest för att jag tycker att den är så tråkig. Sen på fredag ska jag och söstra mi på make-up-rådgivning och herregud, så fjortis det låter! Vi fick det i julklapp och man får välja produkter hos dem för 500 kr, och det kan nog bli kul. Så kanske även jag kan sminka mig inför en fest någon gång. Och så är jag sminkad och fin då jag (kanske) tar tåget upp till Line i Hofors. Beror på vad hennes mamma säger.

Jag har fått ett fin mail från Singi som tagit sig till Shanghai, och det var så roligt. Från jobbiga mail om att den älskade tidningen jag skrivit i lagts ner och även ett arrangemang jag planerat som ställts in till underbar hälsning från Kina. Helt fantastiskt att hon tar sig tid att skriva till en liten halvfet svenska på andra sidan jorden. Älskar dig bruden! Saknar dig!

För er som undrar var mitt infall i början av inlägget kom ifrån så var jag faktiskt på Fyrishov i dag med pappa, syrran och brorsan. Vi badade lite och bowlade. Sportlovutan fjäll funkar för de som aldrig haft fjäll på sitt sprotlov. Men jag funderar på att testa att åka skidor när skoaln drar till Romme. Någon som kan lära mig?

Nu ska jag kolla biljettpriser till Hofors och ett par saker de tipsade om på Packat & klart. Karro vill verkligen se världen.
/Klagomuren kombinerat med kompostkvarn

Inlägget skrevs igår kväll, men då lyckades jag av någon anledning inte publicera det.../Densamme
 

Jag har de senaste veckorna blivit fullständigt besatt av två saker: att hitta ett schysst jobb och av KINA.

Det första ärendet beskrev jag ganska utförligt i förra inlägget, så här kommer nummer två.

Min kära skola har under flera år haft utbyte med en skola i Tianjin i Kina. IK-elever har första tjing på att åka med. Man får ta emot en kines eller två en vecka under sommarlovet (i år troligen mellan 28/6-4/7) och sen gå en kurs i U-landskunskap med fokus på Kina. Sen i april nästa år så får man åka TVÅ VECKOR TILL KINA: en vecka i familj hos kinesen/ en av kineserna man tog emot under sommaren, ca 4 dagars utflykt och 4 dagar i BEIJING. Maxkostnad: 4000 kr, inkluderande hotellrum sista veckan, entreavgifter, mat, resor... Allt utom fickpengar. Man ska anmäla sitt intresse innan sportlovet och jag gjorde det så fort jag kunde. Ca 20 elever kan följa med. Jag tror nästan att mitt liv tar slut om jag inte får följa med. Jag MÅSTE med. Jag har haft helskumma drömmar om mig i Kina och dagdrömt hundra gånger mer, jag kan verkligen inte släppa det här. Det är skitjobbigt, för tänk om jag inte får? Om för många anmäler sig så avgör skolan vilka de tycker ska åka, men jag ser faktiskt inga själ till att de skulle låta MIG stanna hemma (inga IG-varningar, bra närvaro osv.). Men tänk om de gör det? HJÄLP!

Nu ska jag skutta iväg mot scenografin.
Ha det bra
/ KINAAA!