Bonne Année!
Jisses, snacka om att jul och nyår gick undan! Julafton hos mormor med övernattning och så juldagen hos farmor (där David som hade godisförbud fick två chokladaskar... jaja...) och sen på annandagskvällen åkte vi till Genève, klockan 01.00 startade bussen från Cityterminalen i Stockholm. Första natten sov jag typ inte ett piss, både för att kudden blivit kvar hemma (tillsammans med kåsan, skeden och öronpropparna), att jag brukar sova dåligt på bussen och att folk klev på längs vägen. Andra natten sov jag betydligt och ryckte till när jag vaknade vid halv sju på morgonen och insåg att vi stod utanför skolan där vi skulle bli välkomnade till värdförsamlingar (och därifrån vidare till familjer)!
Jag fick bo med Linda, Kristina och Anneli från Valbo hos världens gulligaste äldre typ 1.5 timme från stadskärnan, i stadsdelen Lausanne. 28000 deltog i mötet varav ca 50 svenskar! På morgnarna fick vi frukost hos dem och gick på morgonbön i församlingen innan vi tog oss in till Lausanne och därifrån ett specialtåg till Genèves flygplats.
Vid flygplatsen låg Geneva Palexpo, ett antal gigantiska utställningshallar där vi (eller åtminstone jag) tillbringade mycket tid. Vi åt vanligtvis lunch där i någon av de två hallarna, matköerna var minst sagt trånga och hektiska. Man kunde ganska snabbt bli undanskuffad av tio pers om man inte hade armbågar!
Lunchen bestod ofta av någon form av skinka eller köttbit, ett par frallor, en frukt, en vattenflaska och kanske någon liten ostbit, och så en våtsavett att tvätta händerna med. Alla måltider i Palexpo åts sittande på asfaltsgolvet i hall 4 eller 5, ganska mysigt men stökigt. Efter lunchen var det lunchbön i hall 1 och 2 som i praktiken var samma hall. Efter lunchbönen fanns det vanligtvis (två av tre dagar åtminstone) workshops men många använde tide till att utforska staden. Jag höll mig dock i Palexpo så mycket jag kunde, workshops är kul och det var lite lugnare där.
Efter fritiden var det middag i samma halvt livsfarliga kösystem (det är faktiskt ett under om ingen blev skadad!) då man fick ungefär samma sak som till lunchen fast med en uppvärmd konservburk som varmrätt och te för den som ville. Det värsta vi fick var nog bruna bönor med fläskkorvar, den burken var faktisk lite svår att få i sig. Annars är man ju kompostkvarn, men jag har fått skarp konkurrens från Robin. Det finns ingen botten i honom! Det flesta burkarna var faktiskt goda... Hur delikat ravioli nu brukar vara vet inte jag som typ aldrig ätit det förr.
Efter middagen samlades då alla 28000 till kvällsbön i bönehallarna, och efter den hade vi ingen större brådska. Det trodde vi första kvällen, men då vi kom till Palexpos "vänthall" (nr7) visade det sig att vårat specialtåg skulle gå en hel timme senare. Var femte minut skrek en ytterst irriterande kvinnoröst i högtalarna att alla som ska ta tåget efter klockan nio MÅSTE vänta i hallen... När vi kom hem till våra "föräldrar" varje kväll fick vi mynta-te och schweizisk choklad och småprat om hur dagen varit. Vi kunde inte ha haft det bättre! Sen gick jag och Linda en trappa ner till vårt mysiga källarrum med dubbelsäng, och Kristina och Anneli en trappa upp till sitt betydligt mindre rum. Sen kan man säga att vi däckade!
Nu ska jag titta på sagan om de två tornen med mina föräldrar. Knoddarna är på Kopparcupen i Falun. Kramisar!
/Karolin
Jag fick bo med Linda, Kristina och Anneli från Valbo hos världens gulligaste äldre typ 1.5 timme från stadskärnan, i stadsdelen Lausanne. 28000 deltog i mötet varav ca 50 svenskar! På morgnarna fick vi frukost hos dem och gick på morgonbön i församlingen innan vi tog oss in till Lausanne och därifrån ett specialtåg till Genèves flygplats.
Vid flygplatsen låg Geneva Palexpo, ett antal gigantiska utställningshallar där vi (eller åtminstone jag) tillbringade mycket tid. Vi åt vanligtvis lunch där i någon av de två hallarna, matköerna var minst sagt trånga och hektiska. Man kunde ganska snabbt bli undanskuffad av tio pers om man inte hade armbågar!
Lunchen bestod ofta av någon form av skinka eller köttbit, ett par frallor, en frukt, en vattenflaska och kanske någon liten ostbit, och så en våtsavett att tvätta händerna med. Alla måltider i Palexpo åts sittande på asfaltsgolvet i hall 4 eller 5, ganska mysigt men stökigt. Efter lunchen var det lunchbön i hall 1 och 2 som i praktiken var samma hall. Efter lunchbönen fanns det vanligtvis (två av tre dagar åtminstone) workshops men många använde tide till att utforska staden. Jag höll mig dock i Palexpo så mycket jag kunde, workshops är kul och det var lite lugnare där.
Efter fritiden var det middag i samma halvt livsfarliga kösystem (det är faktiskt ett under om ingen blev skadad!) då man fick ungefär samma sak som till lunchen fast med en uppvärmd konservburk som varmrätt och te för den som ville. Det värsta vi fick var nog bruna bönor med fläskkorvar, den burken var faktisk lite svår att få i sig. Annars är man ju kompostkvarn, men jag har fått skarp konkurrens från Robin. Det finns ingen botten i honom! Det flesta burkarna var faktiskt goda... Hur delikat ravioli nu brukar vara vet inte jag som typ aldrig ätit det förr.
Efter middagen samlades då alla 28000 till kvällsbön i bönehallarna, och efter den hade vi ingen större brådska. Det trodde vi första kvällen, men då vi kom till Palexpos "vänthall" (nr7) visade det sig att vårat specialtåg skulle gå en hel timme senare. Var femte minut skrek en ytterst irriterande kvinnoröst i högtalarna att alla som ska ta tåget efter klockan nio MÅSTE vänta i hallen... När vi kom hem till våra "föräldrar" varje kväll fick vi mynta-te och schweizisk choklad och småprat om hur dagen varit. Vi kunde inte ha haft det bättre! Sen gick jag och Linda en trappa ner till vårt mysiga källarrum med dubbelsäng, och Kristina och Anneli en trappa upp till sitt betydligt mindre rum. Sen kan man säga att vi däckade!
Nu ska jag titta på sagan om de två tornen med mina föräldrar. Knoddarna är på Kopparcupen i Falun. Kramisar!
/Karolin
Kommentarer
Trackback
