Karros vardagstankar

I helgen var det DÅM (DistriktsÅrsMöte) igen :D Jag sov sammanlagt ca 9 timmar från fredag till söndag. Det jobbigaste var nästan att hänga med i mötet fast jag inte fick rösta eftersom jag satt i DISKUS. Man vill liksom ropa ja vid röstningarna men får inte och hade bestämt precis vilka jag ville rösta på i valet men kunde inte göra ett skvatt. Det blev svårare att hålla sig vaken då också... Och då skulle man ändå vara beredd på att svara på frågor, informera eller sjunga verksamhetsplanen tillsammans med Måns (som kompade på ukulele-såklart! Det är ju MÅNS vi snackar om!). I år hade folk också lämnat in lite roliga pausprogram som de ville att DISKUS skulle göra- ni som alltid önskat se mig dansa limbo, mima min morgon eller imitera mitt favoritdjur och inte var där missade något. 
Nya DISKUS verkar lovande och jag hoppas på det bästa. Men fan vad jag kommer att sakna folk som avgick! Halva styrelsen inklusive ordförande försvann. Jag blev så glad att någon ville plädera för mig alls, stort tack till Johanna :) I alla fall så blev det ju några mysisar som blev kvar med mig. Och kanske några nya mysisar som jag kan mysa med ; ) Måns har faktiskt lovat att Chrille kan ge mig sköna citat nu när han själv inte är med längre. 

Igår var det Valborg. Var inne med syrran och Kristina och tittade på Forsränningen (där jag fick se åskådare hoppa i ån iförda kalsonger, och kände igen en av dem) och åkte sen hem igen. Gick till majbrasan vid Särsta som vanligt och hade tråkigt en stor del av kvällen. Nästan ingen jag kände där, mest vuxna man kände igen och barn man känt. Gick hem runt halv elva och försökte klura ut vad sjutton de bygger på Thunmans skolgård. Det är typ trä överallt och hängmattor och grejer...

I dag har familjen köpt studsmatta ;) Vi åkte ut till mormor och satte upp den för här hemma får vi inte plats med den. EFter en stunds hoppande och korvgrillande åkte vi hem och Karro satte sig med matteboken igen. Sen ringde telefonen och kusinvitaminerna Linda och Jenny ville gå på promenad med hundarna. OK ropade jag och syrran och så kom de över. En timme senare kom två trötta systrar och trötta hundar glatt tillbaka hem efter att ha sett Knivsta by night. Kanske ingen vacker syn...